Debattartikel i Svenska Dagbladet från Bohusläns kustkommuner och Västkuststiftelsen.

Våra hav står inför en pandemi av plastföroreningar och marint skräp som hotar liv och försörjning. Varje år dumpas miljontals ton plastavfall i havet och problemet ökar.

Vi, Bohuslänska kommuner, tar, ihop med Västkuststiftelsen, vårt ansvar tillsammans med fiskeindustrin, företag, föreningar och staten. I många år har vi arbetat ihop för friska hav, rena stränder och blomstrande kustsamhällen. Så förväntar vi oss att vi fortsätter.

– Det marina plastskräpet ökar och vi ser hur både djur, natur och miljö skadas. Problemet är internationellt, men konsekvenserna är lokala. Det är beklagligt och allvarligt om staten i detta läge drar sig tillbaka i frågan om samarbete och ansvar för att skydda miljön och besöksnäringen. Därför behöver vi träffa ansvariga ministrar snarast, säger Miguel Odhner, kommunstyrelsens ordförande i Kungälvs kommun och ordförande för Ett Enat Bohuslän.

Men de senaste åren har statliga anslag för strandstädning till Bohuslän minskat drastiskt. År 2022 var anslaget 16,5 miljoner kronor. 2023 och 2024 sjönk det till runt 13 miljoner kronor. Nyligen beslutade Naturvårdsverket om endast 9,1 miljoner kronor för 2025.

När vi läser statens budget och instruktioner till sina myndigheter för nästa år så ser vi inte att regeringen har någon ambition att bibehålla eller höja anslagen vilket är djupt beklagligt. Vi behöver ta ett samlat grepp för att kunna fortsätta hålla rent längs vår vackra kust.

Havsströmmar från Nordsjön, Östersjön, och Engelska kanalen för med sig stora mängder skräp till Bohuskusten. Främst utgörs skräpet av plast från öppna soptippar och förlorade fiskeredskap. Trots en ökad medvetenhet om problemet visar mätningar på referensstränder en ökande mängd ilandflutet skräp per år jämfört med 2016.

Skräpet påverkar kustkommunerna negativt genom att skada strandnära ekosystem. Biologisk mångfald hotas då plast bryts ner till mindre partiklar som kan misstas för föda av fåglar och havsnära betesdjur.

Även besöksnäringen, något vi arbetar med i ett enat Bohuslän, påverkas negativt av en skräpig kustlinje som minskar områdets attraktionskraft. Omfattande mängder skräp riskerar att underminera hållbar turism och dess viktiga bidrag till Sveriges ekonomi.

Städning av det bohuslänska klipplandskapet är svår, kostsam och tidskrävande, vilket gör det ännu viktigare att ha tillräckliga resurser för att hantera problemet.

Naturvårdsverkets besked om 2025 års strandstädning innebär, förutom sänkningen, att det inte finns möjlighet att städa vintertid. Fågelskyddsområden och strandängsbeten, som normalt städas före häcknings- och betessäsongen, kommer att lämnas skräpiga.

– Vi har under många år byggt upp ett väl fungerande samarbete mellan kommuner, entreprenörer och ideella krafter för att hantera det marina skräpet som kontinuerligt sköljer in längs Bohuskusten. Det vore mycket olyckligt om detta gemensamma arbete inte kan fortsätta, inte minst för miljöns skull, men också för att vi riskerar att tappa värdefull kompetens och lokalt engagemang, säger Stig-Olov Tingbratt, ordförande, Västkuststiftelsen.

Vems ansvar är skräpet?

Enligt nuvarande lagstiftning är det respektive kommun som ansvarar för att ta hand om ilandflutet skräp. Detta innebär stora kostnader för kommunerna, trots att det marina skräpet i mycket liten grad härrör från respektive kommuns invånare. Det är inte en rimlig situation.

Sedan 2018 har staten därför genom stöd till berörda kommuner underlättat strandstädningen, men detta stöd är alltså nu hotat om inte regeringen tänker om eller bara råkar ha missat detta inför nästa år.

Strandstädning i praktiken

För att hålla jämna steg med inflödet av marint skräp har strandstädning på västkusten pågått i olika former sedan 80-talet. Sedan 2012 har tolv kustkommuner samarbetat för att städa systematiskt, med Västkuststiftelsen som samordnade part. Arbetet genomfördes i projektform fram till 2018 då det statliga städbidraget infördes.

Med hjälp av det statliga bidraget har mellan 140 och 240 ton skräp kunnat tas om hand årligen.

Den största delen av bidraget går direkt till kommunerna som genomför städning i egen regi där många erfarna strandstädare med lokal anknytning är anställda. Västkuststiftelsen har också upphandlat lokala entreprenörer som kompletterar det kommunala arbetet där det behövs.

Framtiden för strandstädning

Vi menar att verksamheten är allvarligt hotad utan statliga bidrag från 2026 och framåt. Den riskerar att kraftigt reduceras eller läggas ner. Främst norra Bohuslän, där behovet av städinsatser är som störst och där det nuvarande bidraget finansierar 90% av åtgärderna, kommer att drabbas hårt. Den kompetens som byggts upp i kommunerna riskerar att tappas om städningen inte förblir ett helårsuppdrag.

Om inte den ilandflutna plasten kan städas bort kontinuerligt byggs det över tid upp mycket stora volymer skräp längs med kusten.

För att rädda våra stränder och säkerställa en hållbar framtid för både miljön och besöksnäringen behöver staten vara med och ta ett ansvar för inflödet av marint skräp även i framtiden. Ingen vill se miljön, djur och natur skadas, ingen vill bada och sola på högar av skräp.

Vi träffar gärna regeringsföreträdare för att tillsammans göra skillnad, även nästa år, för Sverige och Bohuslän.

Kent Hansson (S), Kommunstyrelsens ordförande, Strömstad kommun
Liselotte Fröjd (M), Kommunstyrelsens ordförande, Tanums kommun
Miguel Odhner (S), Kommunstyrelsens ordförande, Kungälvs kommun
Martin Pettersson (SD), Kommunstyrelsens ordförande, Uddevalla kommun
Therése Mancini (S), Kommunstyrelsens ordförande, Sotenäs kommun
Martin Johansen (L), Kommunstyrelsens ordförande, Tjörns kommun
Catharina Bråkenhielm (S), Kommunstyrelsens ordförande, Orust kommun
Jan Utbult (KD), Kommunstyrelsens ordförande, Öckerö kommun
Jan-Olof Johansson (S), Kommunstyrelsens ordförande, Lysekils Kommun
Louise Skaarnes (SD), Kommunstyrelsens ordförande, Munkedals Kommun
Olof Lundberg (S), Kommunstyrelsens ordförande, Stenungsunds kommun
Stig-Olov Tingbratt (C) Ordförande, Västkuststiftelsen
Ronald Caous (S) Vice ordförande, Västkuststiftelsen