Svensk Plaståtervinnings hållbarhetsrapport för 2024 är färdig och summerar ett rekordår för mängden plast som blev återvunnen råvara. Över 30 000 ton plastförpackningar återvanns – en ökning med 20 procent jämfört med föregående år. Men Sverige riskerar ändå att missa återvinningsmålen.

– Vi har tekniken. Vi har kapaciteten. Nu behöver vi få med hela befolkningen i insamlingen, säger VD Mattias Philipsson.

2024 blev det första hela verksamhetsåret med Site Zero i Motala – världens största och mest avancerade sorteringsanläggning för plastförpackningar. Under året återvanns 30 651 ton plast, vilket är en ökning med 20 procent (5 000 ton) jämfört med året innan.

Samtidigt infördes ett nytt mätetal för hur bolaget mäter och rapporterar sitt resultat: återvinningsbidraget*. Det visar hur stor andel av inkommande plastförpackningar som faktiskt återvinns till ny råvara, i enlighet med EU:s definition. För 2024 blev återvinningsbidraget 42,4 procent.

— Nästan hälften av all plast som kom hit återvanns – och över 80 procent av det som återvanns blev nya plastförpackningar eller andra högkvalitativa plastprodukter. Med det sätter vi en ny standard för vad som är möjligt med plaståtervinning, säger Mattias Philipsson, VD på Svensk Plaståtervinning.

Han tillägger:

— Varje plastförpackning som vi lyckas styra bort från förbränningen är en klimatvinst. Därför är det oerhört viktigt att vi får med oss befolkningen i insamlingen. Vi har tekniken och kapaciteten – nu behöver vi få in plastförpackningarna.

Klimatpåverkan i återvinningssystemet

Ett hållbart återvinningssystem handlar inte bara om hur mycket som återvinns – det måste också utföras med en så liten klimatpåverkan som möjligt. I ett effektivt system är utsläppen per ton återvunnen plast låga. Utfallet för 2024 visar att klimatpåverkan per ton återvunnen plast har minskat med 45 procent jämfört med basåret 2020. Utvecklingen går därmed fortsatt åt rätt håll, med möjlighet att nå bolagets delmål till 2025 – en halvering av utsläppen per ton återvunnen plast (jämfört med 2020).

De största utsläppen i återvinningssystemet (87 procent) uppstår när förpackningar som inte kan återvinnas måste förbrännas. Det kan bero på att de inte är designade för återvinning eller att det saknas återvinningslösning i dag. Svensk Plaståtervinning är aktiva i hela värdekedjan för att bidra till minskad klimatpåverkan från återvinningssystemet.

Frivillig tredjepartsrevision

För att säkerställa att spårbarhetsprocess och återrapportering till producentansvarsorganisationerna och sorteringskunderna håller hög nivå har Svensk Plaståtervinning de senaste tre åren – på frivillig basis – låtit tredjepartsgranska förfarandet. Under 2024 års revision låg fokus på beräkning och redovisning av återvinningsbidraget. Revisionen bekräftade att bolagets arbete sker med systematik och god noggrannhet som ger tillförlitlig grund för vår rapportering.

— Vi har byggt upp ett robust spårningssystem som skapar transparens, kvalitet och förtroende – och vi välkomnar skärpt lagstiftning och ökad tillsyn för att fler ska följa efter, säger Mattias Philipsson.

Export av plastinnovation

Med Site Zero sorterar Svensk Plaståtervinning ut fler plasttyper än tidigare. Flera är nya på marknaden, vilket skapar nya affärsmöjligheter. Just nu är ytterligare återvinningsanläggningar under uppförande för att återvinna det material som sorteras ut i Motala.

— Vi bygger upp flera marknader av återvunnen plastråvara, och samtidigt en infrastruktur för en cirkulär plastekonomi i Europa. Det är inte bara återvinningsanläggningar som nu uppförs, utan även liknande sorteringsanläggningar som Site Zero. Det är jättebra och viktigt, säger Mattias Philipsson.

Åtta av tio plastförpackningar som källsorteras av svenska konsumenter kommer till Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala. Svensk Plaståtervinning tar även emot plastförpackningar från Finland och Norge.

Första dubbla väsentlighetsanalysen

Under hösten 2024 genomförde Svensk Plaståtervinning sin första dubbla väsentlighetsbedömning enligt det nya hållbarhetsrapporteringsramverket CSRD. Bedömningen omfattar både den egna verksamheten och centrala delar av värdekedjan – från insamling till återvinning. Den syftar till att analysera hur Svensk Plaståtervinning påverkar människor och miljö, samt hur hållbarhetsfrågor i sin tur påverkar verksamheten ekonomiskt.

Resultatet har gett en tydlig bild av bolagets mest väsentliga hållbarhetsfrågor, såsom klimatpåverkan, resursanvändning, miljöföroreningar och sociala och etiska frågor kopplade till arbetsmiljö och styrning. Det gör det möjligt för Svensk Plaståtervinning att rikta insatser där de gör störst nytta och tydligare bidra till omställningen mot en mer hållbar plastanvändning.

Svensk Plaståtervinnings hållbarhetsrapport för 2024 finns att läsa på https://www.svenskplastatervinning.se/hallbarhet/