I dag i Almedalen lanserar WWF två rapporter med omfattande policyförslag: 48 klimatåtgärder för ett stabilt klimat, välfärd, trygghet och konkurrenskraft samt 70 naturåtgärder för naturen och vår framtid. Tillsammans utgör de konkreta reformförslag för politiker och beslutsfattare för klimatet, naturen och vårt samhälle.

Nästa mandatperiod blir kritisk för att vi ska kunna genomföra de åtgärder som krävs för att Sverige ska nå sina åtaganden till 2030 för biologisk mångfald och klimat. Med ett år kvar till riksdagsvalet 2026 måste klimat- och naturfrågorna ha en central plats i den politiska debatten. Samtliga partier måste presentera konkreta lösningsförslag för att minska utsläppen och stoppa förlusten av värdefull natur.

– Sverige har, som ett rikt land och med lång tradition inom klimat och miljöarbete, både möjligheter och ansvar att agera. Nu behövs en natur- och klimatpolitik som levererar – inte sen, utan nu, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF Sverige. 

Om utsläppen ökar eller minskar de kommande åren avgör vilken värld vi lämnar efter oss. Klimatomställningen är inte bara nödvändig, den är också en chans att stärka svensk konkurrenskraft, skapa lokala jobb och bygga mer hållbara samhällen. Samtidigt visar WWFs Klimatbarometer att sju av tio svenskar vill att politikerna gör mer för att begränsa klimatförändringarna.

–  Vi har inte råd att pausa klimatomställningen – särskilt när den också innebär en stor möjlighet för Sverige och svenska företag att bli ledande inom gröna och hållbara lösningar internationellt. Även för kommunerna är omställningen en chans att skapa hållbara, trygga och attraktiva livsmiljöer. Genom samspel mellan lokala initiativ och nationella beslut kan vi bygga en framtid där klimatnytta och livskvalitet går hand i hand, säger Müge Apaydin-Jönsson, klimatexpert på WWF. 

Förlusten av arter och livsmiljöer är ett växande hot mot naturen och vår välfärd, men vi kan fortfarande slå in på en annan väg. Genom det globala ramverk som antagits inom FN konventionen om biologisk mångfald (CBD) har världens länder enats om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Men Sverige har fortfarande inte tagit fram sin nationella handlingsplan för hur man ska leva upp till åtagandet. Det måste göras under året, menar WWF.

– Nu behöver Sverige agera för att möta naturkrisen och fullfölja sina åtaganden genom att skydda och återskapa mer natur och ställa om till en hållbar produktion och konsumtion. De förslag vi presenterar bör ingå i Sveriges handlingsplan för biologisk mångfald, säger Åsa Ranung, policyexpert biologisk mångfald på WWF. 

Dubbel kris – dubbel möjlighet 

WWFs Living Planet Report 2024 visar att storleken på populationerna av vilda ryggradsdjur har minskat med 73 procent de senaste femtio åren. Samtidigt var varje år mellan 2015–2024 ett av de varmaste som någonsin uppmätts. Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald förstärker varandra – men kan också lösas gemensamt.

– Förlusten av natur hotar inte bara djur och växter – den undergräver vår hälsa, vår ekonomi och vår livsmedelsproduktion. Nu behövs politiskt ledarskap för att skapa ett robust samhälle där människor lever i harmoni med naturen, säger Ankin Ljungman, policychef, WWF.   

Rapporterna visar att Sverige har goda förutsättningar att driva på för en hållbar framtid. En samhällsomställning för klimat och natur är inte bara en skyldighet, utan en enorm möjlighet för företag, kommuner och privatpersoner. För att nå dit är en klimat- och naturpolitik som skyndsamt levererar på de mål som vi åtagit oss en självklarhet och nödvändighet.

I rapporten ”48 klimatåtgärder – för välfärd, trygghet och konkurrenskraft” föreslår WWF bland annat: 

Presentera en klimatpolitisk handlingsplan med konkreta åtgärder.  

Inför ett nationellt utsläppshandelssystem senast 2027.  

Gör klimatmålen styrande för statsbudgeten, myndigheter och statliga bolag. 

Total utfasning av fossila bränslen i EU till 2040 och att EU uppnår och sätter mål om klimatneutralitet senast till 2040. 

Kraftigt ökad svensk klimatfinansiering till utvecklingsländer. 

Stärk EU:s incitament för koldioxidupptag utan att minska omställningstrycket på energi-, industri- och transportsektorerna där utsläppen måste ner till noll. 

Främja flexibilitet i energisystemet genom att t ex se över energiskatten och investera i lagring.  

Verka för att kraven på företags klimatarbete inte urholkas. 

Sätt mål för minskad biltrafik.  

Inför styrmedlet kolinlagringssavtal, för naturen och klimatet. 

I rapporten ”70 naturåtgärder – för naturen och vår framtid” föreslår WWF bland annat: 

Inrätta ett naturpolitiskt ramverk – motsvarande det klimatpolitiska – med ett naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. 

Utse en nationell samordnare för näringslivets arbete med biologisk mångfald, inkl. att ta fram branschvisa färdplaner.  

Genomför EUs förordning om restaurering av natur fullt ut.  

Besluta och genomför etappmål om att senast 2030 skydda minst 30% av land, vatten och hav, varav 10% strikt.  

Kartlägg och skydda alla kvarvarande ur- och naturskogar. 

Inrätta statlig finansiering för omställning till mer naturnära skogsbruk och hyggesfria metoder. 

Inför omgående restriktioner för trålfiske – inklusive bottentrålförbud utan undantag i samtliga marina skyddade områden.

Återuppta omprövningen av vattenkraften med bibehållet miljöskydd. 

Öka kraftigt de statliga anslagen till naturen och fortsätt vara en stor givare till den globala finansieringen för biologisk mångfald. 

Stärk lönsamheten för naturbetesbaserad djurhållning och skötsel av ängsmarker i strategiska planen för EUs jordbrukspolitik.  

Ladda ner rapporterna här: 

48 klimatåtgärder för välfärd, trygghet och konkurrenskraft: https://www.wwf.se/klimat/wwf-och-klimatet/atgarder/  

70 åtgärder för naturen – för samhället och människan: https://www.wwf.se/klimat/wwf-och-klimatet/atgarder/#las-naturatgarder-for-sverige 

Bild: Tumisu