Nyheter

Ny studie från SLU: Klimatförändringar påverkar svenska sjöar olika i norr och söder

Under tre decennier har forskare följt 110 svenska sjöar och resultaten visar att det sker förändringar. Särskilt i norra Sverige ökar volymen plankton och nya arter tillkommer, medan förändringarna i söder döljs av återhämtning från försurning.

En ny landsomfattande studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att klimatförändringar påverkar svenska sjöars ekosystem kraftigt.

– De förändringar vi ser i sjöarna är direkt kopplade till den globala uppvärmningen. Under de 30 år som vi har undersökt sjöarna har vattentemperaturerna stigit i nästan alla, berättar Richard Johnson.

Men uppvärmningen påverkar också ekosystemen indirekt, genom förändrad vattenkemi.

– Vattenkemin utgör livsmiljön för organismerna och styr både artsammansättning och näringsvävar. Habitat och biologiska samhällen i sjöar påverkas i hög grad av fysiska och kemiska processer i omgivande landskap, förklarar Richard Johnson

– Det innebär att förändringar i sjöar sällan är en enkel följd av högre temperaturer – utan ofta ett komplext samspel mellan flera faktorer. Tack vare de långa tidsserierna och det stora antalet sjöar i vår studie ser vi så tydliga mönster, säger Richard Johnson.

Skiftande biologiska svar på klimatförändringarna

Studien visar att sjöar i norra Sverige påverkas annorlunda än de i söder. De mest uttalade biologiska förändringarna sker i kalla, näringsfattiga sjöar i norr. I norra Sverige har biomassan av växtplankton ökat, men är fördelad på färre arter. Samtidigt har bottenlevande djur blivit fler och mer artrika. Nya arter har etablerat sig – arter som tidigare bara fanns i varmare områden.

I södra Sverige är sambanden svårare att tolka, eftersom effekterna av klimatförändringar delvis döljs av återhämtning från tidigare försurning.

Viktigt verktyg för framtida förvaltning

Växtplankton och bottenfauna är känsliga indikatorer för hur ekosystemen mår. Därför kan de fungera som varningssystem för klimatpåverkan.

Studien visar tydligt att långsiktig miljöövervakning är avgörande för att kunna påvisa och förstå klimatets effekter på ekosystemen. Resultaten kan användas för att förbättra framtida vattenförvaltning och miljömål.

Tre decennier av miljöövervakning

Studien bygger på över 30 års data från 110 svenska sjöar.

– Den svenska miljöövervakningen är unik i sin omfattning – och viktig även internationellt, där liknande data ofta saknas, säger forskaren Willem Goedkoop.

Forskarna har använd data från den svenska miljöövervakningen av sötvatten, som är finansierad av Havs- och vattenmyndigheten.

Länk till studien:

Läs hela studien: doi.org/10.1111/gcb.70274