Värmeböljor blir allt vanligare och mer intensiva, särskilt i täta stadsmiljöer. Stigande temperaturer i svenska städer är både obekvämt och hälsofarligt – inte minst för äldre. För att möta den här utmaningen, utan att förlita sig på energislukande air conditioning, startar HSB Living Lab i sommar ett nytt projekt.
Målet är att hitta enkla men effektiva sätt att kyla ner hemmen som håller både elräkningen och klimatpåverkan nere – med inspiration från södra Europa. Klimatförändringarna gör att svenska värmeböljor blir både vanligare – och mer intensiva.
Allra mest utsatta är tätbebyggda områden, där betong och asfalt förstärker hettan. Ett alldeles för varmt inomhusklimat påverkar inte bara bekvämligheten i vardagen, utan kan till och med utgöra en allvarlig hälsofara.
Faktum är att Folkhälsomyndigheten pekar ut värmeböljor som ett av de största hoten mot människors hälsa – inte minst för särskilt känsliga grupper, så som äldre. Svenska hem har sällan luftkonditionering, eftersom klimatet hittills varit svalt större delen av året.
Men i takt med att temperaturen stiger kan AC hemma bli vanligare – trots att det förbrukar mycket energi och bidrar till ännu större klimatpåverkan. Med andra ord är frågan om klimatsmart klimatanpassning i flerbostadshus en brännande framtidsfråga. För att reda i boendeutmaningarna med svenska värmeböljor, startar nu ett nytt forskningsprojekt i HSB Living Lab vid namn ”Hantera hettan – klimatanpassning i flerbostadshus”.
Här ska boende i lägenheter få testa enkla och energisnåla metoder för nedkylning, bland annat traditionella knep från södra Europa. Där håller man hemmen svala genom att dagtid stänga fönster, dra ner persienner och undvika att använda värmealstrande apparater, och nattetid vädra och täcka fönster med tjocka gardiner.
– Temperaturer som idag bara uppstår vart tjugonde år kan snart komma att inträffa vart tredje till femte år, enligt Folkhälsomyndigheten. Det är tydligt att vi behöver rusta för en varmare framtid. Istället för att direkt installera AC, kan vi först anpassa våra beteenden och hem för mer energisnål passiv svalka, säger Kalle Sjöstrand, fastighetsförvaltare på HSB Living Lab.
Testar under sommarens varmaste dagar För att få så realistiska resultat som möjligt kommer testet genomföras under några heta dagar när trycket på inomhusklimatet är som störst.
Några av de metoder som ska provas, både var för sig och i olika kombinationer kommer vara: vädring enbart mot skuggsidan i nordlig riktning, korsdrag genom bostaden, nattvädring för att kyla bostaden inför dagen samt användning av solskydd i form av persienner, gardiner och markiser. I varje testlägenhet installeras temperaturloggar som gör noggranna mätningar av klimatet inomhus i realtid.
Parallellt görs ett tvillingtest i en liknande lägenhet där de boende fått i uppgift att inte använda sig av några metoder för att hantera hettan, för att kunna mäta och analysera eventuella skillnader. Utöver den tekniska datainsamlingen deltar de boende aktivt i studien genom att föra dagböcker och fylla i enkäter, vilket bidrar med viktiga perspektiv på hur praktiskt genomförbara åtgärderna är i vardagen.
– Genom att kombinera mätdata med de boendes egna erfarenheter kan vi identifiera vilka lösningar som både ger bäst effekt, och som har störst potential att faktiskt genomföras i gemene hushåll. För att vi ska kunna föreslå insatser som gör skillnad för både människor och klimat, behöver det vara lösningar som är både effektiva och komfortabla, säger Kalle Sjöstrand.
