Idag publicerades det andra och sista delbetänkandet av regeringens skogsutredning “En robust skogspolitik som ser skogen som en resurs”, Dir. 2024:16.

Greenpeace varnar för att förslagen riskerar att underminera miljö- och klimatmål, urholka civilsamhällets inflytande och försvaga myndigheternas oberoende.

– Det här är ett oseriöst beställningsjobb från industrin som omedelbart borde förpassas till pappersåtervinningen. Utredningen är skräddarsydd för att maximera virkesuttaget genom miljö- och klimatskadlig produktion. Den saknar förslag för ett långsiktigt hållbart skogsbruk i Sverige, säger Erika Bjureby, Sverigechef på Greenpeace.

– Förslagen i utredningen är som en instruktionsbok för hur politiken kan assistera skogsindustrin att eskalera konflikterna i skogen genom att köra över alla andra intressen som är beroende av levande artrika skogar. Samisk kultur och livsföring, mindre skogsägare, lokalsamhällen och turistnäringar kommer drabbas hårt, precis som våra miljövärden och globala löften om biologisk mångfald. Blir dessa förslag verklighet leder det inte till ett samhällsekonomiskt lönsamt och hållbart nyttjande av skogen, det blir en attack från industrin och regeringen mot andra delar av samhället, fortsätter Erika Bjureby.

Ett av de kontroversiella förslagen är att myndigheter ska beräkna skogens klimatnytta med en modell som tagits fram av skogsbolagen själva, den så kallade CLEAR-modellen.

– Att ständigt påstå att det industriella kalhyggesbruket skulle skapa klimatnytta är ett av skogsindustrins vanligaste greenwashing-argument. Att statliga utredningar bygger på industrins greenwashing är absurt. Myndigheters rapportering måste vila på vetenskaplig grund, inte på lobbyarbete, konstaterar Erika Bjureby.

Utredaren framhäver att svenskt skogsbruk ska bidra till “klimatnytta” genom ökad tillväxt bland annat genom att tillåta ökad gödsling och “klimatanpassas” genom att underlätta för plantering av främmande arter.

– Hade utredaren varit intresserad av verklig klimatnytta, som oberoende vetenskaplig forskning står bakom, hade förslagen handlat om hur skogsbruket kan minska sina avverkningsnivåer. Den bästa klimatanpassningen är att förhålla sig till vad som är en naturlig skog för platsen och låta naturens egna urvalsprocesser råda. Främmande trädslag som contorta orsakar stor skada både för biologisk mångfald och inte minst renskötseln, vilket lett till en nolltolerans för trädslaget från samiskt håll inom renskötselområde. Förslagen ignorerar återigen samiska röster och förvärrar den koloniala konflikt som redan präglar skogspolitiken, säger Erika Bjureby

Bland delbetänkandets förslag ingår att sänka avverkningsåldern, göra det enklare att upphäva naturreservat och låta osäkra skyddsformer, bland annat så kallade “frivilliga avsättningar”, att räknas som skydd. Utredaren föreslår också att regeringen ska ta över “politisk känslig” rapportering av skogsdata från Naturvårdsverket.

– Det finns redan exempel på att regeringen beslutat att vetenskaplig rapportering från myndigheter om skogens hälsa ska ersättas med en form avpolitisk rapportering, och utredningen vill nu gå ännu längre i denna oroande riktning. Vi måste kunna lita på att den data som redovisas är en korrekt beskrivning av verkligheten. Att en statlig utredare lägger fram förslag som riskerar att underminera myndigheters vetenskapliga och oberoende arbete anser vi principiellt stå i strid med grundlagen, som kräver opartiska beslutsunderlag och det tänjer på gränserna mot ministerstyre, säger Erika Bjureby.

Enligt Skogsstyrelsen fortsätter miljömålet Levande skogar att utvecklas negativt, men istället för att föreslå lösningar som kan vända trenden vill utredningen mixtra med indikatorer och system för uppföljning vilket redan kritiserats av forskare.

– Det skogsutredningen som helhet försöker göra är att ge skogsindustrin verktyg att mörka sina klimatutsläpp och möjliggöra avverkning av de sista oskyddade naturskogarna. Tillsammans med förslagen för att hindra myndigheter, civilsamhället och samebyar från att larma och protestera när skogsbolagen bryter mot miljölagarna och Sveriges internationella åtaganden blir utredningen en attack på både naturen och demokratin, menar Erika Bjureby.

– En utredning som syftat till att förbättra hållbarhet för naturen och långsiktighet för det svenska skogsbruket hade istället lagt fram förslag för naturnära skogsbruksmetoder, stärkt urfolksrätt och att skifta produktionsfokuset från kortlivade produkter som kartong och biobränslen till högkvalitativt virke för husbyggande och möbler. Det är slit- och slängbrukandet av skogen som gör Sveriges skogsindustri till en miljö- och klimatbov idag och det behövs framsynt politik för att industrin ska komma ur de katastrofala spår de sitter fast i. Tyvärr är denna utredning det motsatta av vad som behövs, avslutar Erika Bjureby.