Sverige har länge haft vardagsbeteenden där miljötänket styr. Att panta burkar, handla second hand, åka kollektivt och äta närodlat är inget nytt. De senaste åren har återanvändning dessutom flyttat alltmer från teori och önsketänk till praktisk vardagslogik i fler aspekter.

Vanor har skruvats om och idag börjar det redan i själva produktdesignen. Det är lätt för vissa kategorier att blomma ut, medan det i andra områden är lite svårare att ta lika stora miljömässiga steg framåt.

Hemmets kretslopp

I hemmen har refill av förbrukningsvaror blivit en vanlig rutin. Diskmedel fylls på i samma flaska, schampo och handtvål likaså. Vi har börjat tänka att förpackningarnas behållare förtjänar fler liv. Fler varor i butikerna kommer även som refillvarianter och sparar på material.

Textilområdet hänger också med. Fler väljer tvättbara produkter, byter bara ut utslitna delar och syr fast knappar i stället för att slänga bort något. Många har tagit steget från “slit och släng” till “spara och återanvänd”. Det är ett medvetet och aktivt energisparande och dyrare elkostnader har även gjort lufttorkning och tvättprogram i lägre grader vanligare, vilket är bra för plagg som ska hålla många tvättcykler. Återanvändbara menstrosor har kommit in i fler garderober, både för vardagsbruk och som badkläder. Det handlar inte bara om ekonomi. Det är komfort, material och en känsla av kontroll. När produkten är designad för att tvättas, torka snabbt och hålla länge blir själva vanan lätt.

Branscher i förändring

På inredningssidan syns ett ökat intresse för möbler som går att flytta och uppgradera. Till exempel hyll- eller garderobssystem som växer med rummet, är flexibla och har reservdelar som faktiskt existerar. Formgivare börjar tänka på demontering alltmer och inte bara på själva monteringen. Möblerna börjar formas och växa med användaren.

Byggsektorn har börjat röra sig mot en mer förekommande återbrukning i strävan att minska klimatpåverkan. Återbrukade dörrar, glaspartier och armaturer blir mer vanliga. Rivning ersätts också i vissa fall av selektiv demontering. Offentliga upphandlingar börjar också efterfråga demonterbarhet, spårbarhet och reservdelsförsörjning.

Utvecklingen i Sverige när det gäller återbruk av byggmaterial präglas av en växande medvetenhet och nya regelverk som stöttar cirkulärt byggande. Det finns ökade insatser för att integrera återbruk redan i planerings- och bygglovsprocesser, samt utveckling av verktyg för att kvalitetssäkra återbrukat material. Samtidigt är det flera praktiska hinder i branschen som försvårar ett utökat återbruk. Utmaningar kring ansvar, kvalitetssäkring, kostnad och kvalitet bromsar takten. Cirkulärt byggande stärks samtidigt genom Boverkets stöd och planering för återbruk, men branschens processer och regel­tillämpning har en bit kvar. 

Vanor, framsteg och svårigheter i Sverige

Återanvändning börjar i planeringen. När människor tar del av genomtänkta detaljer blir återbruk en självklar rutin. Farten är högst i textil och heminredning som har relativt låga trösklar och tydlig nytta. Det går trögare inom områden där ansvarsrisker, försäkringsvillkor och otydliga tolkningar i regelverk hämmar besluten. Vägen framåt påkallar gemensamma mått och gränssnitt som gör delar utbytbara mellan varumärken. 

Sverige har rört sig från välfungerande återvinning till återanvändning i större skala. Produkter, plagg och byggdelar stannar längre i bruk och slöseriet krymper. Inte överallt, inte alltid, men tillräckligt ofta för att påverka. Och när vanor skiftar behöver designen följa med.