Sverige står inför en avgörande utmaning: att möjliggöra en snabb och hållbar utveckling av kritisk infrastruktur utan att kompromissa med miljöskyddet. Miljöprövningsprocessen är central för detta arbete – men den är ofta långsam, komplex och svår att förutsäga. Nu ska forskare från Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) vid Jönköping University (JU) utveckla en digital plattform för att öka transparens, förutsägbarhet och tillgång till miljödata.
Projektet heter SMARTE och finansieras av det statliga forskningsrådet FORMAS. Det är ett tvärvetenskapligt projekt som involverar flera forskare från JTH.
– Vårt projekt ska bidra till att minska administrativa flaskhalsar och säkerställa att projekt uppfyller miljökraven på ett mer effektivt sätt, säger Annika Moscati, Docent ICT-BIM i byggande vid JTH och en av de forskare som arbetar med projektet.
Med Kritisk infrastruktur syftar man på de samhällsfunktioner, system och anläggningar som är nödvändiga för att ett land ska fungera – och som måste skyddas för att undvika allvarliga störningar i samhället.
Forskningsprojektet startade i juni 2025 och kommer pågå under tre år. Resultaten förväntas bidra till snabbare beslutsfattande, minskade kostnader och ökad rättssäkerhet – utan att kompromissa med miljöstandarderna. Detta kommer att gynna inte bara bygg- och energisektorerna, utan också offentliga aktörer och samhället i stort.
Digitalisering som möjliggörare
Genom att integrera digitala verktyg som geografiska informationssystem (GIS), artificiell intelligens (AI), prediktiv modellering och cybersäkerhet utvecklar SMARTE en strukturerad och digital modell för tillståndsbedömning. Målet är att skapa en centraliserad digital plattform som förenklar kommunikationen mellan aktörer, automatiserar delar av ansökningsprocessen och förbättrar tillgången till miljödata.
– De flesta företag som arbetar med projekt som kräver en miljöprövningsprocess har långa ledtider, innefattar många intressenter och kräver mycket manuellt arbete. Det kan ta väldigt lång tid att få de tillstånd som krävs. Det råder också stor förvirring när olika aktörer och myndigheter agerar på olika sätt. Vårt projekt syftar till att underlätta och skapa en mer sammanhållen och hållbar tillståndsprocess, säger Ulf Seigerroth, professor i informatik på JTH och en av de involverade forskarna.
Projektet bygger på ett nära samarbete mellan myndigheter, industri och tekniska experter. Genom fallstudier från industripartners och analys av befintliga processer kommer SMARTE att utveckla en skalbar modell som kan tillämpas i flera sektorer – från energiproduktion till stadsutveckling.
SMARTE står för ”En sammanhållen miljötillståndsprocess för byggprojekt avseende kritisk infrastruktur”.
Arbetet drivs mot bakgrund av regeringsutredningen SOU 2024:98 (publicerades i januari 2025 och innehåller förslag på hur miljöbedömningar och tillståndsprocesser kan samordnas bättre, bland annat genom förändringar i lagstiftning och myndighetsarbete) och tar ett helhetsgrepp på hur prövningsprocessen kan moderniseras.
SOU 2024:98 är en statlig utredning med titeln ”En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess”, som publicerades av Klimat- och näringslivsdepartementet i januari 2025. Utredningen består av tre delar och innehåller förslag på hur miljöbedömningar och tillståndsprocesser kan samordnas bättre, bland annat genom förändringar i lagstiftning och myndighetsarbete.
