Text: Jon Foss, F-Gas & Compliance Engineer, Aggreko
PFAS, per- och polyfluorerade alkylsubstanser, har under lång tid varit en osynlig men viktig del av den moderna industrin. Dessa ämnen som ofta kallas “evighetskemikalier” används i allt från brandskum till textilier och elektronik. En mindre känd användning är i köldmedier och industrins kylsystem, där många av de vanligaste fluorerade gaserna (F-gaserna) också klassas som PFAS.
Nu står industrin inför en snabb och omfattande reglering som kan påverka produktion, drift och investeringar i grunden.
Från miljöskandal till skärpt lagstiftning
PFAS har under de senaste åren seglat upp som en av de största miljöfrågorna i Sverige. Utsläpp i dricksvatten i bland annat Ronneby och Uppsala har fått stort medialt genomslag, och kan kosta samhället miljardbelopp årligen att sanera. EU arbetar med ett stort förbudsförslag, drivet av Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), som omfattar över 10 000 ämnen. Förslaget väntas leda till ett successivt förbud mot stora delar av de PFAS-innehållande köldmedier som används i dag, bland annat R410A, R134a och R454B.
Skarpt läge 1 januari 2025 trädde en rad nya EU-regler i kraft som generellt påverkar användningen av F-gaser – där många även är PFAS. Utrustning med köldmedier som har ett GWP (Global Warming Potential) över 2 500 får inte längre fyllas på eller servas, med få undantag. Samtidigt ska mängden F-gaser på EU-marknaden minska med 95 % till 2030 jämfört med 2015. Sverige går ännu längre med särskilda skatter på F-gaser – 55 euro per ton CO₂-ekvivalent – vilket redan har pressat upp kostnaderna för köldmedia kraftigt.
För företag inom kemi, läkemedel, tillverkning och datacenter, som är beroende av stabil kylning för processer och lagring, innebär detta en betydande omställning. En större läcka kan göra hela anläggningar obrukbara, och priset på ersättningsgaser förväntas stiga kraftigt i takt med att kvoterna minskar.
För många verksamheter är kylsystemen skräddarsydda för specifika köldmedier. Att byta till PFAS-fria alternativ som CO₂ (R744), ammoniak (R717) eller kolväten (t.ex. propan R290) kräver ofta ny utrustning, ombyggnation och utbildning av personal. Underhållsprocedurer blir mer komplexa, och vissa alternativ är dyrare eller mer tekniskt krävande att hantera.
Äldre köldmedier som innehåller PFAS och som fasas ut är:
● R410A: En HFC-gas som används i stor utsträckning i luftkonditionerings- och industrikylanläggningar. Den har ett högt Global Warming Potential (GWP) på cirka 2 088 och påverkas kraftigt av de nya EU-reglerna.
● R134a: Vanligt förekommande inom fordons- och industrikyla. Med ett GWP på cirka 1 430 fasas den nu ut på grund av sin miljöpåverkan och att den klassas som PFAS.
● R454B: En nyare HFO/HFC-blandning framtagen som ett alternativ med lägre GWP än R410A. Även om den är mindre skadlig räknas den fortfarande som en PFAS och
kan omfattas av framtida förbud.
PFAS-fria naturliga alternativ (hållbara lösningar):
● R744 (CO₂): Ett naturligt köldmedium med ett GWP på 1. Miljövänligt och alltmer populärt, men kräver högtryckssystem.
● R717 (Ammoniak): Ett naturligt köldmedium med noll GWP. Mycket effektivt för storskaliga industriella tillämpningar, men giftigt och kräver strikta säkerhetsåtgärder.
● R290 (Propan): Ett naturligt köldmedium med mycket lågt GWP (cirka 3). Har utmärkt energieffektivitet men är brandfarligt, vilket begränsar användningen i vissa miljöer.
Det slutgiltiga beslutet om EU:s PFAS-förbud väntas inom kort, men företag bör redan nu planera för scenarier där stora delar av dagens köldmedieportfölj blir otillåtna. Den som väntar tills ett beslut är på plats riskerar inte bara servicebegränsningar, stigande priser och högre skatt på F-gaser. De riskerar också sitt goda rykte om de fastnar i PFAS-granskningar från myndigheter, media och investerare, något som kan bli väldigt svårt att reparera.Ett bra första steg är att kartlägga sina befintliga köldmedier, bedöma regulatoriska risker och ta fram en tydlig omställningsplan.
Det saknas idag kompetens inom området och teknikutvecklingen går snabbt. Genom att välja inhyrda mobila lösningar via en extern partner slipper företag kapitalinvestera i lösningar som kan visa sig felaktiga eller onödiga. Det kan också vara ett kostnadseffektivt sätt att få tillgång till eftertraktad kompetens, den senaste miljövänliga tekniken och vara trygg med att regler och riktlinjer hela tiden följs. När affärskontinuiteten är säkrad, blir det enklare att budgetera för investeringar och kompetensutveckla personal.
PFAS-frågan är inte en perifer miljöfråga utan ett strategiskt affärsbeslut. Den som agerar proaktivt står bättre rustad för kommande krav och kan dessutom stärka sitt hållbarhetsarbete i en tid då kunder och investerare allt oftare kräver konkreta klimatåtgärder
