Två av tre svenskar, 67 procent, oroar sig inte för att deras bostad ska påverkas av klimatförändringarna. Samtidigt har över 60 000 villor drabbats av så allvarliga naturskador att de fått försäkringsersättning under de senaste fem åren, till ett värde av 4,2 miljarder kronor. 

Det visar den nya rapporten När extremvädret flyttar in som tagits fram av LF Fastighetsförmedling.

– Klimatförändringarnas påverkan på bostadsmarknaden är redan här. Det kräver nya lösningar på hur vi bor och bygger. Tempot i klimatanpassningarna måste öka i snabb takt på alla nivåer i samhället om vi ska nå en långsiktigt hållbar bostadsmarknad, säger Per Sangrud, hållbarhetschef på LF Fastighetsförmedling.

Två av tre svenskar, 67 procent, oroar sig inte för att deras bostad ska påverkas av klimatförändringarnas effekter. Samtidigt uppger nära hälften att de skulle ta hänsyn till klimathotet om de köpte en villa eller ett fritidshus. Det visar rapporten När extremvädret flyttar in som tagits fram av LF Fastighetsförmedling.

– Våra fastighetsmäklare möter dagligen människor som vill köpa eller sälja en bostad. Även om vi får fler frågor om risken för naturskador så underskattar många fortfarande klimathotet. Regeringens strategi för klimatanpassning lägger stort ansvar på kommunerna, men även den enskilde villaägaren måste öka sin ambitionsnivå, säger Per Sangrud.

Endast 3 procent av svenskarna har övervägt att byta bostad av klimatskäl, medan hela 79 procent uppger att de inte har det. Samtidigt har 62 000 villor drabbats av så omfattande naturskador att de fått försäkringsersättning under de senaste fem åren, till ett totalt värde av 4,2 miljarder kronor. Allra värst drabbad är Gävle kommun, där kraftiga skyfall orsakade omfattande översvämningar 2021.

– Regeringen och myndigheterna måste ta ett större ansvar för att rusta Sverige för extremväder. Som enskild bostadsägare bör du se till att skydda ditt hus mot oväder och granska vad din hemförsäkring täcker om du drabbas av naturskador. Om du planerar att köpa en ny bostad – fråga mäklaren hur klimatanpassning hanteras i bostadsområdet, säger Per Sangrud.

Rapporten slår också fast att Piteå kommun i Norrbotten är Sveriges bästa kommun att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv, medan Nässjö kommun är minst fördelaktig att bo i. De tre storstadsregionerna, Stockholm, Göteborg och Malmö, hamnar alla långt ner i listan.

Korta fakta från rapporten:

Sju av tio svenskar, 67 procent, oroar sig inte för att deras bostad ska påverkas av klimatförändringarna, medan 32 procent uppger att de oroar sig.

Tre av tio svenskar, 29 procent, tror att den egna bostaden kommer att vara sämre att bo i om 20 år på grund av det förändrade klimatet.

5 procent skulle ta hänsyn till klimatförändringarna om de köpte en villa eller ett fritidshus. Ungefär lika många uppger att de inte skulle göra det.

Endast 3 procent har övervägt att byta bostad av klimatskäl.

Piteå kommun är Sveriges bästa kommun att bo i utifrån ett klimatförändringsperspektiv.

43 procent av svenskarna uppger att de försökt minska energiförbrukningen i hemmet under det senaste året.

Under de senaste fem åren har 62 000 villor drabbats av naturskador i Sverige. Värst drabbad är Gävle kommun, medan Bjurholm har lägst andel naturskador på villor.

Här kan du läsa rapporten i sin helhet.

LF Fastighetsförmedlings politiska förslag för att klimatanpassa samhället:

1. Utöka de gröna skatteavdragen till att omfatta klimatanpassning
Det gröna skatteavdraget fokuserar på klimatomställning – installation av solceller, batterier och laddstolpar – men borde även inkludera klimatanpassning. Villaägare bör kunna göra avdrag för investeringar i exempelvis dränering, solavskärmning och backventiler i avloppssystem. Det skulle både minska risken för naturskador och bidra till ökad trygghet för villaägare.

2. Inför ett statligt klimatanpassningsavtal
På samma sätt som det tidigare fanns stadsmiljöavtal, ett statligt stöd som främjade hållbara stadsmiljöer, bör staten inrätta särskilda klimatanpassningsavtal. Det skulle möjliggöra för staten att medfinansiera lokala klimatskydd, som uppgraderade vattenledningsnät, skyddsvallar, dammar och grönytor som kan hantera stora vattenmängder i utbyte mot att kommunen genomför konkreta motprestationer. Det kan exempelvis handla om att bygga solskydd på förskolor eller utbilda hemtjänsten i att hantera värmeböljor.

MSB har i dag ett anslag på 500 miljoner kronor till kommunerna för att hantera vissa typer av naturrisker, men ansökningstrycket är stort och behoven bredare. Anslaget bör omfatta ett klimatanpassningsavtal, höjas till minst en miljard kronor och inkludera fler typer av klimatrisker än i dag.

3. Utveckla informationen till villaägare
Många husägare vet varken vilka klimatskaderisker deras bostad är mest sårbar för eller vilka åtgärder som krävs för att motverka dem. Det behövs samordnade satsningar på rådgivning, kampanjer och digitala verktyg som hjälper svenskarna att klimatsäkra sina hem. Kommuner och myndigheter bör ta ett större ansvar för att nå ut med konkret och relevant information, inte minst vid bostadsköp, samt samarbeta tätare med exempelvis försäkringsbolag och fastighetsmäklare.

LF Fastighetsförmedlings råd till landets villaägare:

 1. Kontrollera din villaförsäkring
En villaförsäkring kan skydda huset om det drabbas av naturskador. I vissa fall täcks även skador på tomten. Men det är viktigt att granska vad försäkringen faktiskt täcker – skador från vatten som rinner in genom tak, fasad eller undermålig dränering ersätts ofta inte.

2. Skydda huset mot oväder
Minska risken för översvämning och stormskador genom att se över dränering, brunnar och avlopp. Täta dörrar och fönster i källare, förvara saker på hyllor och installera dräneringspump. Besiktiga träd nära huset, förankra flaggstänger och ta in lösa föremål vid oväder. Kontrollera att takpannor och plåtar sitter fast.

3. Prata med kommunen
Vill du veta mer om vilka klimatrisker som finns i ditt område? Kontakta kommunen. Tillsammans med länsstyrelsen ska de identifiera och planera för riskområden. Ska du köpa bostad – fråga mäklaren hur klimatanpassning hanteras i området.