Klimatomställningen av jordbruket går långsamt. Riksrevisionens granskning visar att det bland annat beror på att de statliga insatserna är för begränsade. Detta trots att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt.

Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. Granskningen omfattar styrmedlen Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder.

Den övergripande slutsatsen är att dessa styrmedel i stort är effektiva, men endast täcker en liten del av jordbrukets växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.

Till exempel har regeringen inte redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Regeringen har heller inte tagit fram styrmedel för alla delar av jordbrukets utsläpp, trots att det finns kostnadseffektiva åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås.

– För den enskilde jordbrukaren är klimatåtgärder oftast inte företagsekonomiskt lönsamma, men med statligt stöd skulle de kunna bidra till minskade utsläpp eller ökad kolinlagring på ett för samhället kostnadseffektivt sätt, säger Mia Bivered projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen hittills inte gått vidare med de förslag som lämnats om att ersätta jordbrukets skattenedsättning på diesel med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen. En sådan förändring har potential att minska utsläppen, utan att påverka jordbrukets produktion eller lönsamhet negativt.

Däremot har regeringen beslutat om ett nytt stöd för vallodling för att öka kolinlagringen, trots att Jordbruksverket bedömt att stödet inte kommer leda till mer odling av vall. Stödet införs eftersom det finns en risk att Sverige inte når upp till EU:s minimumkrav på budgetallokering till miljö- och klimatåtgärder i Sveriges strategiska plan för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023–2027. Enligt Riksrevisionens bedömning skulle regeringen kunna använda EU-finansieringen till mer kostnadseffektiva åtgärder.

Ryckig statlig finansiering av de befintliga stöden har varit ett annat problem, som har skapat en osäkerhet om huruvida stöd kommer vara tillgängligt. Det handlar till exempel om att Naturvårdsverket inte har kunnat använda stora delar av anslaget för Klimatklivet och att ansökningsomgångar har ställts in, eftersom regeringen i flera års budgetförslag inte har anpassat Klimatklivets bemyndiganderam till anslagets storlek. Det har också påverkat vilka åtgärder som har fått stöd, vilket innebär en risk att medel inte har gått till de mest kostnadseffektiva åtgärderna.

– Statens arbete för jordbrukets klimatomställning behöver bli mer effektivt. Fler styrmedel för klimatåtgärder inom jordbruket skulle kunna öka Sveriges möjligheter att nå klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt, konstaterar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Rekommendationer i korthet

Det behövs fler åtgärder för att Sverige ska nå klimatmålen. Granskningen visar att fler klimatåtgärder inom jordbruket är möjliga och kostnadseffektiva alternativ.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att:

ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och EU-åtaganden på klimatområdet

införa styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket

ersätta skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.

Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats:

Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24)

Bild: LMX5 Fotografie