Underlagen till regeringens klimatpolitik har flera brister. De riskerar bland annat leda till att effekterna av olika utsläppsminskande åtgärder överskattas, och att riksdagen inte får en korrekt bild av behovet av att minska utsläppen.

Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Den övergripande bedömningen är att arbetet har flera brister.

Bristerna gäller framför allt Naturvårdsverkets samlade underlag till regeringen. Sammantaget innebär bristerna en risk för att de klimatpolitiska åtgärdernas effekter överskattas, och att den framtida utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser framstår som säkrare än vad den egentligen är.

Till Naturvårdsverkets centrala antaganden hör att en rad förutsättningar för industrins klimatomställning kommer att finnas på plats i tid, bland annat att industrin kommer ha tillgång till så mycket fossilfri el som den behöver.

– Naturvårdsverket gör en annan bedömning än till exempel Energimyndigheten av industrins möjligheter att ställa om utan ytterligare klimatpolitiska åtgärder, vilket illustrerar de stora osäkerheterna, säger Ulrika Gunnarsson Östling, projektledare för granskningen.

I sina underlag till regeringen har Naturvårdsverket dock inte tydligt redovisat vilka osäkerheter som ryms i dessa antaganden. Naturvårdsverket presenterar dessutom mycket få alternativa utvecklingar. Sammantaget ger det en bild av den framtida utvecklingen som säkrare än vad som är fallet. Osäkerheterna förs vidare till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Det finns därmed risk för att regeringen underskattar behovet av ytterligare utsläppsminskningar för att nå klimatmålet om netto noll utsläpp 2045.

– Om inte riksdag och regering får en rättvisande bild av utsläppsutvecklingen är förutsättningarna för nödvändiga beslut om förändrade eller nya insatser dåliga. Då minskar möjligheterna att uppfylla målen och våra internationella åtaganden på ett effektivt sätt, menar riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Granskningen visar också att ingen aktör granskar regeringens och myndigheternas effektbedömningar, beräkningsunderlag och modeller för klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Klimatpolitiska rådet har i uppgift att utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på, men har inte prioriterat detta.

Rekommendationer i korthet

Regeringen rekommenderas bland annat att utveckla beskrivningarna av väsentliga antaganden och osäkerheter i klimatredovisningen.

Naturvårdsverket rekommenderas bland annat att tydligt och samlat beskriva väsentliga antaganden och osäkerheter samt redovisa fler möjliga utfall för utsläppen från sektorer vars omställning har stor betydelse för att nå klimatmålen.

Klimatpolitiska rådet rekommenderas att utföra alla delar i instruktionens uppgift att utvärdera om regeringens politik är förenlig med klimatmålen, genom att även utvärdera de underlag och modeller som regeringen bygger sin politik på, samt att analysera hur klimatmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt.

Se rapporten för fullständiga rekommendationer.

Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats

Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering (RiR 2025:25)