Rysslands krig mot Ukraina och det förändrade omvärldsläget innebär ökade risker för stora miljöolyckor till sjöss. Riksrevisionens granskning visar att svenska myndigheter inte är tillräckligt förberedda för att hantera en sådan händelse, och att såväl planering som övning behöver förbättras.
Riksrevisionen har granskat svenska myndigheters förutsättningar att genomföra miljöräddande insatser till sjöss. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister i både planering och praktiska förutsättningar som kan påverka förmågan negativt.
Ett grundläggande problem är att det är oklart vilka resurser som Kustbevakningen har att bedriva miljöräddning i grunda områden. Kustbevakningen behöver inte ha alla resurser själv, men måste tydligt kommunicera vad andra aktörer – inte minst kustkommunerna – behöver komplettera med. Så sker inte i tillräcklig utsträckning.
Den tydligaste bristen är att myndigheterna inte övar tillräckligt. Insatserna kräver ett omfattande samarbete mellan en lång rad aktörer, och det behöver genomföras fler övningar med fokus på stora fartygsolyckor, där sjöverkande myndigheter samverkar med länsstyrelser och kommunal räddningstjänst.
– Dessvärre är det ingen aktör som har ett tydligt utpekat ansvar för att sådana övningar blir av. Regeringen bör därför ge en myndighet i uppdrag att vara sammanhållande för sådana övningar, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Miljöräddning till sjöss kompliceras av att det är många inblandade aktörer och att dessa finns inom olika sektorer och på olika nivåer i samhället – nationellt, regionalt och lokalt. Det innebär också att utmaningar behöver diskuteras gemensamt för att de ska kunna förbereda sig och vidta relevanta åtgärder.
Regeringen och myndigheterna behöver därför säkerställa att det finns, och skapas nya, former för dialog och informationsutbyte. Detta gäller till exempel när fartyg i nöd behöver komma till en skyddad plats, där framför allt Transportstyrelsen behöver ta ett större ansvar.
– Aktörerna måste fokusera mer på att arbeta proaktivt och förbereda sig tillsammans för att kunna hantera stora fartygsolyckor, säger Anna Forsström, projektledare för granskningen.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas att
ge en myndighet i uppdrag att vara sammanhållande för övningar där Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, länsstyrelser och kommunal räddningstjänst gemensamt övar hanteringen av stora fartygsolyckor med miljökonsekvenser till sjöss
klargöra ansvaret för att hålla samman och delta i Nationell samverkansgrupp för oljeskadeskydd (NSO)
följa upp att Kustbevakningens avvägning mellan uppgifter inom det civila och det militära försvaret möjliggör att upprätthålla förmågan till miljöräddning till sjöss i kris och krig.
Kustbevakningen rekommenderas att
klargöra och kommunicera myndighetens förmåga inom miljöräddningstjänst, samt vilka uppgifter myndigheten kan lösa självständigt, och vilka som behöver lösas tillsammans med andra aktörer
prioritera arbetet med att få till stånd en sammanhållen övningsverksamhet
samla analys av behov och risker i en kontinuerlig process kopplad till myndighetens övergripande risk- och sårbarhetsanalys.
Transportstyrelsen rekommenderas att stärka dialogen mellan de sjöverkande myndigheterna och berörda länsstyrelser i frågan om skyddad plats i syfte att underlätta samspelet vid en insats.
Rapporten finns på Riksrevisionens webbplats
Bild: Dominik Rheinheimer
