Visionen om 15-minutersstaden har fått stort genomslag internationellt. Men ny forskning visar att visionen riskerar att missa målet om den bara tar sikte på att minska utsläpp.

Skola, arbete, affärer, fritid och grönområden – allt inom nära räckhåll. Tanken bakom 15-minutersstaden är att vardagens viktigaste funktioner ska finnas på gång- eller cykelavstånd, med målet att framför allt minska bilberoende och utsläpp.

Det finns utmaningar med 15-minutersstaden som debatten och forskningen inte tagit hänsyn till tidigare. En ny studie vid Högskolan i Gävle lyfter sociala och ekologiska faktorer som behöver finnas med för att 15-minutersvisionen ska fungera.

”Risk att vi bygger sårbara städer”

– Tanken med visionen är god, men det krävs att vi tänker i ett bredare perspektiv. Annars finns risken att vi bygger städer som är både ekologiskt och socialt sårbara, säger Åsa Gren, universitetslektor i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle.

I en ny vetenskaplig artikel visar Åsa Gren och Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad på Chalmers, att 15-minutersstaden inte räcker som lösning om man bara fokuserar på det lokala. För att visionen ska fungera i praktiken krävs att städerna eller stadsdelarna planeras i flera skikt. Forskarna lyfter tre exempel:

Skyfall och översvämningar: Små, lokala lösningar som gröna tak hjälper till – men inte tillräckligt. För att skydda städer mot kraftigt regn måste man också planera utifrån ett storskaligt avrinningsperspektiv.

Möten mellan människor: Om varje stadsdel blir en egen liten ”ö” finns risken att människor aldrig möts över gränser. För att minska segregation behöver offentliga platser inte bara vara tillgängliga lokalt, utan också kopplas till stadens större nätverk så att fler rör sig mellan olika områden.

Mat och pollinering: Stadens grönområden kan bidra till att säkra vår matförsörjning, men då behövs livsrum åt pollinatörer som bin. Om det ska fungera på lång sikt så behöver dock grönområdena hänger ihop över hela staden.

Kan bli isolerade

Stadsdelar som följer 15-minuterstanken riskerar att bli socialt isolerade, lite som ett gated community, fast utan synliga murar.

– Om du bara rör dig i din egen bubbla finns risken att du bara träffar andra som ser ut och tänker som dig. Det leder ofta till dålig integrering, menar Åsa Gren.

Forskarna varnar för att en alltför snäv tillämpning av 15-minuterskonceptet kan leda till så kallad ”scale mismatch”, där det som tros fungera lokalt inte levererar på grund av att kopplingarna till det större sammanhanget missas.

– Det handlar inte om att överge 15-minutersidén, utan om att stärka den. Den behöver kopplas till ekologiska nätverk, social inkludering och större funktionella samband i staden, avslutar Gren.

Fakta

Towards a successful implementation of the X-minute city vision – the importance of multi- and cross-scale interactions for creating sustainable and resilient cities in an urban planning context publicerades i Planning Practice & Research i juni 2025 och är tillgänglig online.

Anmäl dig till symposium om stadens påverkan på våra sinnen!

Hur påverkar stadsmiljön våra sinnen – och därmed vårt välbefinnande? Vid det tvärvetenskapliga symposiet Urban well-being through the five senses samlas forskare från Sverige för att diskutera hur ljud, ljus, dofter, material och smaker påverkar människors hälsa och upplevelse av staden.

Symposiet arrangeras av forskningsprogrammet Urban Studio vid Högskolan i Gävle, med talare från bland annat Storbritannien och Tyskland.

Syftet är att skapa en plattform för dialog om hur sinnliga dimensioner av urban miljö kan integreras i stadsplanering, arkitektur, design och hållbarhetsarbete.

Datum
2 december 2025, kl. 9.30–16.30
3 december 2025, kl. 9.30–13.00

Plats
Gävle konserthus, Bo Lindes sal

Mer information och anmälan:
www.hig.se/urban-senses-2025

Bild: Mircea Iancu