Skapa plats för återanvändning i samhällsplaneringen, erbjud begagnat som standard i handeln och se till att saker tål att återanvändas. Det är några av de förslag till åtgärder som forskningsprojektet Usereuse nu presenterar i en färdplan för att öka återanvändningen i Sverige.

– Nu ser vi en trend i samhället där återanvändning procentuellt ökar mer än köp av nya saker, men fortfarande står den för en mycket liten del av den totala konsumtionen. Att köpa nytt är förstahandsvalet för många och vi konsumerar fortfarande både mer än vi behöver och vad planeten tål, säger Liv Fjellander, projektledare och konsumtionsforskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I forskningsprojektet Usereuse har forskare tillsammans med kommuner, galleriaägare, välgörenhetsorganisationer och företag undersökt vilka förutsättningar som finns för återanvändning av textil, elektronik, möbler och inredning i dagsläget och vilka åtgärder som behövs för att det ska bli lika enkelt som nyköp är idag. Analysen utgår från politiska, ekonomiska, sociala och tekniska hinder och möjligheter de olika aktörerna ser.

– Det pågår en förflyttning av frågan om återanvändning, från avfallsfråga till att vara en del av produktion och konsumtion. Men det politiska beslutfakloss i omställningen, fortsätter Liv Fjellander.

Det behövs åtgärder på flera plan för att få till ett skifte, från regelverk som ser till att produkter håller över tid, ekonomiska incitament som stimulerar nya affärsmodeller till konkret samhällsplanering som skapar plats för återanvändning i människors vardag och på attraktiva platser i stadsmiljön.

I en färdplan lyfter forskningsprojektet fram tolv åtgärder för att öka återanvändningen i Sverige. En av åtgärderna som lyfts fram är att erbjuda begagnande produkter intill nya i butiker. Alla större företag som säljer nytt bör också erbjuda dessa produkter begagnat – som branschpraxis.

– Allt fler aktörer erbjuder sina varor också begagnade, men fortfarande i liten skala. För att komma vidare från nisch till norm behövs det föregångare inom handeln. Vi efterlyser 100 handlare som vågar gå före och integrera begagnat i hela sin affär, konstarerar Liv Fjellander.

För att saker ska kunna återanvändas måste de vara producerade för att hålla.

– Idag har mycket av det som samlas in för låg kvalitet för att klara återanvändning. EU:s kommande ekodesignkrav kommer vara avgörande för om återanvändning kan skala upp till norm, säger Satu Toll på Artikel2.

En annan åtgärd är att reservera attraktiva platser för återanvändning i samhällsplaneringen. Kommuner bör säkerställa att återanvändning är en mer självklar del i kommunens fysiska planering, i översiktsplaner, detaljplaner och markanvisningar. Även kvartersnära lösningar som bytespunkter och reparationsverkstäder måste in i planeringen.

– Idag ligger ofta de kommunala återanvändningsmöjligheterna i utkanten av städer, och med begränsad kollektivtrafik. Det gör återanvändning mindre synligt och svårare att ta del av – trots att efterfrågan växer. Tillgång till yta är en nyckelfråga. Bristen på attraktiv mark och lokaler är ett av de stora hindren för begagnataktörer och avfallsbolag att kunna skala upp satsningar kring återanvändning, säger Karin Sundin på Stockholm Vatten och avfall.

Ladda ner rapporten: Vad krävs för att skala upp återanvändning till norm? Usereuse – Analys av aktörers förutsättningar

Ladda ner färdplanen: Policy brief: Skapa förutsättningar för återanvändning som norm