Elektronikskrotet växer snabbare än något annat avfall i världen. Trots flera initiativ från EU kvarstår stora brister i återvinningen – därför behöver livscyklerna på elektronik förlängas så att resurserna används fullt ut.
Varje år slängs elektronik motsvarande vikten av världens tyngsta konstruktion, den kinesiska muren. Inom EU hanteras mindre än 40 procent av materialet på rätt sätt, och de flesta medlemsländer ligger långt ifrån sina insamlingsmål.
I somras inledde EU en översyn av WEEE-direktivet (Waste Electrical and Electronic Equipment) för att öka återvinningen och stoppa det växande avfallsberget. Nu är även Circular Economy Act ute på remiss där allmänheten kan bidra med inspel. Förhoppningen är att det nya regelverket bland annat ska göra det mer fördelaktigt och konkurrenskraftigt att både återanvända och återvinna elektronik i Europa.
Men trots goda ambitioner är verkligheten komplex. För att systemen ska fungera krävs att hela kedjan håller ihop – från produktdesign till insamling, logistik och materialåterföring.
– Tack vare gedigna reparationer kan i snitt 95 procent av all IT som kommer in till oss få ett nytt liv hos en andra användare, säger Sebastian Holmström, hållbarhetschef på Inrego. Men långt ifrån alla elektronikprodukter når oss cirkulära aktörer, och även de sista fem procenten som inte kan återanvändas måste in i ett fungerande kretslopp. Det är först då cirkulär ekonomi fungerar på riktigt.
”Elektronik – en komplex men värdefull resurs för återvinning”
När Inrego skickar elektronikdelar som inte längre går att reparera till återvinning, är en av slutdestinationerna Bolidens smältverk i Rönnskär – ett av världens största smältverk för elektronikåtervinning.
Rönnskär har en kapacitet att återvinna upp till 120 000 ton elektronikskrot årligen, motsvarande ungefär två miljoner mobiltelefoner om dagen. Material som utvinns är bland annat koppar, zink, guld, silver och andra metaller ur gamla kretskort, datorer och telefoner.
– Elektronik är en komplex men värdefull resurs för återvinning, säger Sandra Lindström, Environmental and Public Affairs Manager på Boliden smältverk. Det är så många olika material på liten yta – plast, glas och metaller i flera lager. Materialen är svåra att separera och plasterna kontaminerade.
Bristande lönsamhet i att ta vara på fler metaller och höga utsläpp när telefoner återvinns
För att inte allt ska gå förlorat används idag de kontaminerade plasterna som uppstår i återvinningen till bränsle i förbränningsprocessen, men det skapar tyvärr mycket stora utsläpp. De stora utsläppen driver ökade kostnader i takt med att fria utsläppsrätter inom EU ETS fasas ut, och flera smältverk väljer i stället att fokusera på större partier av renare metaller, som ex kopparrör. ”För att på riktigt kunna höja återvinningsgraden krävs avsevärt bättre produktdesign”, berättar Sandra.
– Vissa metaller i elektronikskrot finns i så små mängder att det varken är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att återvinna dem i dag. Här behövs ekonomiska incitament som driver på omställningen. Vi är en av få aktörer som valt att driva på detta som vår nisch, men om det lönade sig att bygga ut tekniken för att ta tillvara fler metaller tror jag att mycket skulle förändras inom återvinningsbranschen i stort, menar Sandra.
Företag som tänker smart kring IT får en konkurrensfördel
Trots de stora utsläppen som finns kopplat till återvinningsprocessen av elektronik, uppstår 80–95 procent av utsläppen för en IT-produkts totala livslängd i produktionsfasen. Utmaningarna som finns i återvinningsprocessen synliggör vikten av cirkulära system där produkterna i första hand får en så lång livslängd som möjligt.
Genom att sälja av utrustning som inte längre används och köpa en del av sin IT-miljö rekonditionerat, kan företag vara med och driva på omställningen till en cirkulär ekonomi för IT. Samtidigt tjänar de pengar och sparar utsläpp.
– Det är lätt att tänka att hållbarhet bara handlar om klimat, men det här handlar lika mycket om ekonomi, avslutar Sebastian Holmström. När företag säljer sin använda IT till oss får de marknadsmässigt betalt, och därmed även tillbaka en del av sin initiala investering. Det ger dem såväl minskade utsläpp som sparade pengar – starka konkurrensfördelar på marknaden idag.
