Naturen har testat sina idéer i miljoner år. När vi översätter naturens strategier till svensk vardagsteknik bygger vi smartare: från tystare fläktar inspirerade av ugglevingar till dagvattenlösningar som beter sig som våtmarker.

Det är biomimetik.

Vad har en svamp och Tokyos tunnelbana gemensamt?
Tokyo är världens största storstadsområde med cirka 37 miljoner invånare. Stadens tunnelbana har byggts ut och optimerats i närmare 100 år, vilket har varit en nödvändighet för att staden ska fungera. 2010 ville forskare undersöka huruvida det enorma tunnelbanesystemet var optimerat efter bästa förmåga. Man placerade då ut havreflingor i en petriskål som fick markera Tokyo-regionens viktigaste knutpunkter. Slemsvampen Physarum polycephalum planterades vid en startpunkt. Forskarna observerade hur svampens trådar växte mot havreflingorna enligt den effektivaste vägen, vilket efterliknade tunnelbanesystemets rutter.

I fallet Tokyo bekräftade naturen effektiviteten av hundra års ingenjörsarbete. Biomimetik vänder på ordningen: vi börjar i naturen, lär av dess principer och uppfinner först därefter.

Grävlingen håller sig torr eftersom hårstråna samverkar i finstämda mikromönster som får vattnet att pärla och rinna av i precis rätt vinkel. Människor har studerat grävlingens evolutionära optimering och kunnat utveckla textilier och yttertak som leder bort fukt och torkar snabbt. Metoden används effektivt i allt från skolor och idrottshallar till äldreboenden. Knölvalens bröstfena visar hur en ojämn framkant med små knölar styr flödet, skapar stabila virvlar och skjuter upp överstegringen så att lyftet ökar. Det är en geometri som ingenjörer har översatt till vindkraftsblad och fläktprofiler som arbetar effektivt och med jämnare gång när byiga västvindar sveper in över Sverige.

Naturen har redan löst många av de problem vi brottas med. Genom att studera naturens strategier, som har förfinats i miljontals år, kan vi destillera principerna och översätta dem till teknik, material och processer som fungerar i den mänskliga vardagen. Det är biimemitik.

Hur används biomimitik i Sverige idag?
Mycket biomimitik finns redan i praktiken i Sverige. Malmö har i Augustenborg anlagt gröna tak, öppna kanaler och svackdiken som fungerar ungefär som våtmarker; de bromsar och renar vatten, minskar skador vid skyfall och sänker belastningen på ledningsnätet.

Fasadputs och glas med mikrostruktur gör att vatten och smuts inte fäster. Husen torkar snabbare vid regn och sidovind, underhållet minskar, ytorna håller längre. Tekniken sitter redan på svenska byggnader.

I Norra Djurgårdsstaden kombineras gröna tak, regnbäddar och dammar som i serie fördröjer och renar vatten. Resultatet är robust hantering av skyfall och bättre stadsmiljö.

Det här är bara ett urval. Biomimetik är inte en nisch utan en metod som redan stärker svensk stadsutveckling. Vi börjar i naturen, översätter funktionen till material och form och får lösningar som tål vardagen, kostar mindre att drifta och gör våra samhällen mer motståndskraftiga.

Behöver vi låna pengar för att bli grönare?
Ofta ja, och det är rimligt. Biomimetiska lösningar ger sin största nytta i drift genom lägre energi, mindre underhåll och längre livslängd. För att komma dit krävs investeringar. 

Kommuner och kommunala bolag kan använda gröna lån och gröna obligationer, där räntan kopplas till klimat- och miljömål och där projekten följer tydliga kriterier. Företag kan använda gröna lån och exportkrediter för teknik som minskar utsläpp eller kemikalieanvändning. Nyckeln är en enkel kalkyl som bank och beställare kan pröva. Sätt basen, mät effekter i kilowattimmar, kubikmeter vatten och underhållskostnad per år och koppla lånevillkor till etappmål.

Även för privatpersoner är detta sant. Mindre investeringar som vattenavvisande takmaterial, energieffektiv ventilation eller självrengörande fasadytor kan rymmas i ett privatlån med ränta, särskilt om återbetalningstiden matchas mot den beräknade besparingen per månad. Större satsningar passar ofta bättre som ett tillägg på bolånet eller som grönt bolån med ränterabatt för energieffektiva hus. 

Poängen är densamma som för offentlig sektor: räkna noga, jämför ränta och amortering med lägre driftkostnad, använd ROT där det går och säkerställ att återbetalningstiden är kortare än lösningens livslängd.

Vi måste fortsätta ställa frågor till naturen för att värna den

Biomimetik är ett sätt att ställa frågor. Hur löser naturen styrka utan vikt? Hur sprids belastning i ben och trädstammar? Hur regleras temperatur i bon och växter? När vi formulerar frågan rätt blir naturen en katalog av prototyper. En byggnad kan ha tak som efterliknar lotusbladens självrengörande yta, fasad som leder regnvatten som bark, och bottenvåning som fungerar som en liten våtmark vid skyfall.

När vi bygger med naturen som mentor växer också viljan att skydda den. Så blir omställningen konkret i Sverige: fråga, testa, mät, skala upp, och ge tillbaka till den natur som lär oss hur.