En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
I samtliga län utom Gotland har radonhalter över 1 000 Bq/m³ registrerats. De högsta årsmedelvärdena återfinns i Stockholms län (46 000 Bq/m³), Kalmar län (27 000 Bq/m³) och Västernorrlands län (16 000 Bq/m³).
– Våra mätningar visar att förhöjda radonhalter förekommer på arbetsplatser av alla typer och i alla delar av landet. Det är tydligt att frågan behöver tas på större allvar. Radon är inget man märker av i vardagen, men konsekvenserna av långvarig exponering kan vara betydande, säger Karl Nilsson, vd på Radonova Laboratories.
Radonova framhåller att radonhalten kan förändras över tid och påverkas av exempelvis ventilation, ombyggnationer eller förändringar i fastigheten. Därför behövs regelbunden uppföljning.
Europeiska koden mot cancer lyfter radon i arbetsmiljö
En uppdaterad version av Europeiska koden mot cancer, framtagen på uppdrag av EU-kommissionen och samordnad av IARC/WHO, lyfter nu även radon i arbetsmiljön som en fråga för beslutsfattare.
– Det är positivt att radon uppmärksammas i ett större europeiskt sammanhang. Att koden nu innehåller råd riktade till beslutsfattare visar att arbetsmiljöperspektivet behöver få större prioritet och följas upp mer systematiskt. I dag vet vi att endast en bråkdel av landets arbetsplatser genomfört en radonmätning under den senaste femårsperioden, säger Karl Nilsson.
Arbetsgivare är enligt strålskyddslagen skyldiga att ha kontroll över radonhalten på arbetsplatsen. Om årsmedelvärdet överskrider 200 Bq/m³ under arbetstid ska detta anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten och vid behov följas av åtgärder.
