Samhällsplanering i Sverige bygger i huvudsak på en modell där nybyggnation står i fokus. Projektet Kraftsamling för cirkulärt byggande har tagit fram en vägledning med konkreta exempel från svenska kommuner som visar på nytänkande och hur övergången till en mer cirkulär samhällsplanering och byggnation kan se ut.
– Det finns en efterfrågan på vägledning i allt från återbruk till cirkulär design för att få till en bättre samhällsplanering. Avsikten med guiden har varit att väva samman olika aktörers processer och uppmuntra till samarbete i ett tidigt skede, säger Thomas Stoll, expert i samhällsplanering på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av samhällets klimatpåverkan och resursförbrukning. I Sverige uppkom cirka 13,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall i byggsektorn 2022, vilket motsvarar cirka 40 procent av allt genererat avfall.
– En övergång till cirkulär ekonomi inom samhällsplanering och byggsektorn skulle innebära att vi i första hand behöver minska onödig rivning av befintliga byggnader och i stället ta vara på det som redan är byggt. Förbättringspotentialen är stor om vi lyckas ändra sättet vi utvecklar, planerar och bygger, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL.
Guiden spänner över hela värdekedjan, från översiktsplanering och gestaltning till rivning och förslag om producentansvar för byggmaterial. Den tar upp både konkreta exempel från kommuner i Sverige och mer visionära idéer om hur övergången mot en mer cirkulär arbetsprocess kan se ut.
– De nio teserna är ett första steg i riktningen att få till det cirkulära perspektivet i samhällsplaneringen. Vägledningens bredd visar på komplexiteten i dagens stadsbyggnad. Vi får allt fler frågor om cirkulära åtgärder i detaljplaneringen och på så sätt är en vägledning efterfrågad, säger Jonathan Hummelman på Stockholms Stads Centrum för cirkularitet.
