Vad fungerar egentligen för att minska matsvinnet i Sverige? På uppdrag av Naturvårdsverket har forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utvärderat tio svenska åtgärder för minskat matsvinn.

Åtgärderna har bedömts utifrån sex kriterier: kvalitet i utformning, måluppfyllelse, ekonomisk och klimatmässig effektivitet, systempåverkan, långsiktig hållbarhet samt skalbarhet och överförbarhet.

Rapporten ger en bild av effekten av åtgärderna och visar även vad som är viktigt att tänka på vid utformning av förebyggande projekt.

– Framgångsrika initiativ kännetecknas av att det finns tydliga mål och samverkan i hela leveranskedjan. Vi ser också att kampanjer som riktar sig till konsumenter ökar kunskapen – även om deras direkta påverkan på svinnet är svårare att mäta, säger Elisabeth Pernmyr, matsvinnsexpert på IVL.

Utbildningar, bättre beställningsrutiner och smart utförsäljning minskar både svinn och kostnader. Resultaten visar att åtgärder som effektiviserar leveranskedjan generellt har hög måluppfyllelse och god ekonomisk lönsamhet. Även åtgärder som fokuserar på att använda restflöden till foder eller nya produkter kan ge klimatvinster till låg kostnad.

Informationskampanjer och skoltävlingar ökar kunskapen, men det är svårt att mäta hur mycket matsvinnet har minskat. Omfördelning av livsmedel via donationsinitiativ har tydlig social påverkan men angriper inte själva grundorsakerna till matsvinnet.

Frivillig branschsamverkan har bidragit till gemensamma riktlinjer, verktyg och utvecklingsprojekt. Samtidigt finns det fortfarande utmaningar som brist på data, kort projektfinansiering och regulatoriska hinder för att använda restflöden smartare.

– Det går att minska matsvinnet – om vi fortsätter följa upp, samarbeta och skala upp det som fungerar. Ingen åtgärd kommer lösa matsvinnsutmaningen på egen hand men tillsammans gör de skillnad, säger Maria Ahlm, senior projektledare och matsvinnsexpert på IVL.

Läs mer i rapporten: Utvärdering av åtgärder för minskat matsvinn