Nu tar den nya Kretsloppsparken form i Högsbo – en anläggning som byggs av använt och överblivet byggmaterial från alla möjliga tänkbara platser i Västsverige. Här finns Noleredsskolans gamla undertak, ett staket från Migrationsverket, grön kopparplåt från Stadsmuseet och mängder med ihopsamlat material från återbruksexperter i Herrljunga, Falkenberg och Göteborg.
– Vårt mål är att halvera klimatutsläppet jämfört med en traditionell nybyggnation och nu är siffran på 49,7 procent. Det hade aldrig gått utan den hjälp som vi fått från alla som har bidragit med byggmaterial, säger Christian Motter, projektledare på det kommunala fastighetsbolaget Higab.
Återbruksbutiken får återbrukade fasader
Nästa år är det beräknat att den nya Kretsloppsparken ska öppna i Högsbo. Den ska bli tre gånger så stor som den nuvarande återvinningscentralen och dessutom innehålla två byggnader med återbruksbutik/verkstad och café. Båda har nu kommit på plats och det är till stor del tack vare återbrukat material.
Butiks- och verkstadsbyggnaden består av tegel från Bruksspecialisten i Falkenberg och ska snart få ett golv av träspill från Almedals golv – samma metod som användes till trappan på Göteborgs stadsbibliotek. I lokalen kommer Stadsmuseets 70 år gamla koppartak att bli en fondvägg och pryda kassadisken. Cafébyggnaden är täckt av överblivna plåtskivor från Apells plåt och det är därför som kulörerna skiljer sig åt. Snart ska de alla målas i samma färg. På insidan har det lagts ett stengolv från Herrljunga Terrazzo som arbetar med att tillverka cirkulära terrazzo-golv av krossat rivningsavfall.
Sista procenten blir den största utmaningen
Det största klimatavtrycket i byggnationer är stål och betong. Därför har så mycket stål som möjligt köpts in begagnat eller producerats av återvunnet skrot och fossilfri energi. Och den betong som används består av både cement och slagg, vilket har hjälpt till att minska avtrycket. Men att nå de sista 0,3 procenten, så att klimatmålet uppfylls, kommer bli en stor utmaning.
– Nu har vi gjort allt vi har kunnat med stål och betong. Och det är de materialen som gör den största skillnaden. Därför måste vi jobba ännu hårdare med andra material för att få ner siffrorna, säger Christian Motter.
