Vatten är en grundförutsättning för att samhället ska fungera: våra hem, vår mat, våra industrier och våra ekosystem. Man behöver därför snabbt kunna avgöra om vattnet är tillräckligt rent för en viss användning. I dag bygger mycket av analysen på metoder där man väntar på att bakterier ska växa i ett laboratorium – en process som tar tid. Nya, snabba mätmetoder står därför högt på önskelistan.

Forskningsprojektet Från platta till pixel tar sig an utmaningen att ställa om hur information om vattenkvalitet mäts, tolkas och används – från långsamma, analoga metoder till snabba, digitala och datadrivna lösningar.

–Projektet är extra aktuellt nu när vi redan i mars uppmanas att spara dricksvatten. Snabbare mätmetoder kommer att göra det lättare att använda annat vatten än dricksvatten, där vi faktiskt inte behöver så hög kvalitet, säger Ellen Edefell, projektledare på Sweden Water Research. När våra vattenresurser behöver räcka längre blir det viktigt att använda dem på ett klokt sätt.

Långsamma svar kan ge inaktuell information

I dag tar det ofta flera dagar att få svar när vattenkvalitet kontrolleras.

– Idag analyserar vi vatten som om vi levde i en analog värld. Med Platta till Pixel vill vi göra vattenanalys digital – från prov till beslut. Det kan ge oss snabbare och säkrare upptäckt av problem och en mer hållbar användning av våra vattenresurser, säger Ellen Edefell.

Och tekniken utvecklas snabbt. Nya analysmetoder gör det möjligt att direkt se vad som finns i vattnet — utan att behöva vänta i flera dygn. Men det handlar inte bara om att utveckla teknik, utan lika mycket om att se hur den faktiskt fungerar i vardagen. Därför testas metoder i verkliga miljöer, från vattenverk till jordbruk och industri. Samtidigt utvecklas digitala verktyg som gör det enklare att förstå vad mätningarna betyder och hur de ska omsättas i beslut.

–Utmaningen är inte bara att kunna mäta mer, utan att kunna använda informationen. I Platta till Pixel utvecklar vi därför inte bara teknik, utan också arbetssätt och samverkan som gör att nya analysmetoder faktiskt kan komma till nytta, säger Ellen Edefell.

En viktig del av arbetet är därför att undersöka hur organisationer kan anpassa sig till nya sätt att arbeta, vilka kompetenser som behövs och hur dagens regler kan utvecklas i takt med tekniken. Målet är att resultaten ska kunna skalas upp och användas brett i många olika branscher.

Ett samarbete för en gemensam resurs

Projektet leds från Sweden Water Research, med förankring inom vatten och avloppssektorn, men samlar en lång rad aktörer – från forskningsvärlden och myndigheter till livsmedelsindustri, jordbruk och processindustri. Livsmedelsverket, som är lagstiftande myndighet, utgör en viktig pusselbit. Tillsammans arbetar projektmedlemmarna för att stärka Sveriges förmåga att använda vatten på ett mer hållbart och effektivt sätt.

– Vi ser det som både spännande och viktigt att, på ett nytänkade men ändå kvalitetssäkrat sätt, både möjliggöra och underlätta för dricksvattenproducenter att fortsatt leverera säkert dricksvatten till Sveriges befolkning. Genom att jobba tillsammans får vi med flera aspekter från början, säger Anna Forsberg, handläggare för dricksvatten på Livsmedelsverket.

FRÅN PLATTA TILL PIXEL SKA

göra det möjligt att få snabbare besked om vattnets kvalitet

utveckla arbetssätt som fungerar i takt med att mer data blir tillgänglig

bidra till att regelverk och praxis följer med i utvecklingen

etablera ett omställningslabb som fortsätter driva innovation även efter projektets slut

Projektet finansieras via Water Wise Societies inom Impact Innovation, med stöd från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.

VÄRLDSVATTENDAGEN 22 MARS

Världsvattendagen är en FN-dag som uppmärksammas den 22 mars varje år. Tillgång till vatten är en mänsklig rättighet. Världsvattendagen uppmärksammar vattnets värde världen över för att sprida information kring vattenfrågor och väcka engagemang för vattenrelaterade problem och verka för ett hållbart hanterande av vatten.

BIld av Monoar Rahman Rony