Klimatkrav, nya regelverk och ökade krav på resurseffektivitet förändrar snabbt villkoren för byggsektorn. Samtidigt står branschen inför en växande kompetensbrist och ett behov av närmare samarbete mellan projektering, arkitektur och produktion.
Under Nordbygg 2026 arrangerade Svensk Byggplåt panelsamtalet ”Framtidsspaning: Byggnadsplåtens väg framåt”, där representanter från flera aktörer inom plåt- och byggbranschen diskuterade hur klimatkrav, kompetensbrist och digitalisering förändrar framtidens byggande.
En av deltagarna var Kari Koskinen, regionchef för Rheinzink i Sverige, Norge och Finland. Under samtalet lyfte han bland annat hur frågor om återbruk, digitalisering och industrialiserade arbetssätt väntas få allt större betydelse de kommande åren.
– Byggbranschen befinner sig i ett skifte där materialens hela livscykel blir viktigare än tidigare. Då handlar diskussionen inte bara om nya material, utan om hur vi bygger för lång livslängd, återbruk och framtida anpassning, säger Kari Koskinen.
Byggsektorn står inför ökade klimatkrav
Trycket på byggsektorn väntas öka ytterligare de kommande åren. Samtidigt pågår en tydlig förskjutning mot cikulära arbetssätt.
– Återbruk och materialåtervinning sker fortfarande i låg omfattning idag, men vi ser ett perspektivskifte i branschen där fler projekt analyserar möjligheten att bevara och återanvända byggmaterial istället för att riva och bygga nytt, säger Kari Koskinen och fortsätter:
– Tidigare har mycket handlat om energieffektivitet under drift. Nu flyttas fokus alltmer till materialens klimatpåverkan redan i byggskedet och hur resurser kan användas längre. Plåt är ett av få material som kan användas på så många delar av en byggnad, tak, fasader och detaljer, samtidigt som det erbjuder stor designfrihet och lång livslängd.
Kompetensfrågan driver nya arbetssätt
Samtidigt är bristen på utbildade plåtslagare och yrkeshantverkare fortsatt en av de största utmaningarna för byggbranschen. Under panelsamtalet togs frågan om kompetensförsörjning upp och hur det kommer att påverka både hur projekteten organiseras och hur byggandet utvecklas framöver.
– Det här är ingen ny fråga, men den blir alltmer akut. När konkurrensen om kompetensen ökar behöver hela branschen hjälpas åt att göra yrkena mer attraktiva och skapa bättre förutsättningar för nästa generation, förklarar Kari Koskinen.
Han menar även att utvecklingen kan bli en drivkraft för förändring i en traditionell konservativ bransch. Digitalisering, AI och mer industrialiserade arbetssätt väntas få större betydelse, både för att effektivisera projektering och för att förbättra samarbetet mellan olika yrkesgrupper.
– Idag arbetar ofta arkitekter, konstruktörer och hantverkare ganska långt ifrån varandra. Där tror jag att digitalisering och AI kan hjälpa till att minska avstånden och skapa bättre dialog tidigare i projekten, säger han.
Trots utmaningarna ser Kari positivt på utvecklingen i byggsektorn.
– Jag tror att vi kommer att få se betydligt mer fokus på långsiktighet, samarbete och cirkulära lösningar framöver. Det kommer att förändra både projektering, materialval och hur vi arbetar tillsammans genom hela byggprocessen, avslutar Kari Koskinen.
