Skogsstyrelsen får in omkring 60 000 avverkningsanmälningar om året. Om anmälningarna fördelas jämnt över året utgör BirdLife Sveriges 156 överklaganden cirka 0,52 procent av alla anmälningar under årets första sex månader.

– Det här visar att vi överklagar en mycket liten andel av alla avverkningsärenden. Vi agerar när det finns tydliga tecken på höga naturvärden och när underlaget inte räcker för att bedöma hur skyddade arter påverkas, säger Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på BirdLife Sverige.

Nästan alla ärenden finns i Jämtland

Av de 156 överklagandena gällde 145 skogar i kommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund.

När BirdLife Sverige gjorde sin sammanställning hade 128 av de jämtländska ärendena avgjorts. I 80 fall skickade domstolen tillbaka ärendet till Skogsstyrelsen för ny handläggning, eftersom underlaget inte var tillräckligt för att bedöma avverkningens påverkan på skyddade arter.

I de övriga 48 fallen skrevs målet av sedan avverkningsanmälan hade dragits tillbaka. Ett tillbakadraget ärende innebär inte att domstolen har prövat naturvärdena i sak, men det innebär att den anmälda avverkningen inte kan genomföras med stöd av den aktuella anmälan.

Två områden hann avverkas innan domstolens tillfälliga avverkningsförbud fick verkan. I 13 av de 15 övriga ärenden som ännu inte var slutligt avgjorda hade domstolen beslutat om tillfälligt avverkningsförbud.

Tretåig hackspett i många av skogarna

Jämtlands län har fortfarande förhållandevis stora områden som aldrig har kalavverkats. Sådana kontinuitetsskogar kan hysa arter som är beroende av gamla träd, död ved och lång skoglig kontinuitet.

I många av de överklagade områdena har ideella inventerare hittat tretåig hackspett. Arten används ofta som indikator på skogsmiljöer där även andra fridlysta, hotade eller rödlistade arter finns. Enligt BirdLife Sverige har många av områdena naturvärden som motsvarar dem i en nyckelbiotop.