Så här i slutet av augusti är elpriserna ovanligt höga för årstiden och hittills över året har prisnivån generellt varit den högsta sedan 2022. Detta gäller inte bara i Sverige utan i hela Europa. Som vanligt är det svårt att peka ut en enskild faktor som förklaring utan det är många faktorer som spelar in.

Med anledning av läget ställde vi ett antal frågor till vår elmarknadsanalytiker Magnus Torstensson som här hjälper oss att förklara varför det ser ut som det gör och vad vi kan vänta oss inför hösten och vintern.

Varför har vi haft så höga elpriser under sommaren i år?

– Det är ju många faktorer som påverkar elpriset. Ibland förstärker de varandra men ibland motverkar de varandra. Det som påverkat mest i år är naturgaspriset som mer än fördubblats sedan årsskiftet som en följd av kriget i Ukraina och oroligheterna kring Hormuzsundet.

Eftersom Sverige och Norden är sammankopplat med kontinenten påverkas även våra elpriser, även om vi i begränsad utsträckning använder naturgas för elproduktion. Historiskt har den goda tillgången till vattenkraft i Norden medfört att prisgenomslaget varit begränsat. I år har dock denna tillgång varit mindre än vanligt vilket medfört låga nivåer i de nordiska vattenmagasinen och därmed har även vi drabbats av högre priser. Bristande tillgänglighet i den svenska kärnkraften har också bidragit till detta.

Men på sommaren behövs väl mindre el och solkraften går för fullt – borde inte det sänka priserna?

– Även om produktionen av solkraft ökat på kontinenten så har sommarens värmeböljor medfört en ökad elförbrukning och även bidragit till mindre vattenkraftproduktion och bristande tillgänglighet i kärnkraften, vilket också bidragit till högre elpriser.

Hur ser det ut inför vintern?

– Grundtipset är tyvärr fortsatt högre priser än normalt. Så länge som konflikten i Hormuzsundet pågår kommer priserna att vara höga. Eftersom gaslagren i Europa ligger på en mycket låg nivå kan vi sannolikt räkna med höga priser ett tag även om en normalisering skulle ske i närtid. Det innebär höga elpriser på kontinenten som spiller över på Norden och Sverige.

Stabiliserar inte vår vattenkraft detta?

–  Vattenkraften står för omkring 40 procent av nordisk och svensk elproduktion så det stämmer att tillgången till den är av stor betydelse för de nordiska elpriserna. Med välfyllda vattenmagasin kan elpriset pressas ner jämfört med kontinenten.

Men efter en svag vårflod och en torr sommar uppskattas dock ett underskott på 20 TWh i den så kallade hydrologiska balansen. Detta motsvarar knappt hälften av den totala årsförbrukningen av el i Danmark. Höstregnet kommer därför att bli avgörande. En blöt september och oktober kan hämta igen mycket. En torr höst gör motsatsen.

Hur mycket beror på vädret under hösten och vintern?

– Förutom nederbörd för att fylla på vattenmagasinen påverkar vädret elpriserna, dels genom hur mycket vindkraftsproduktion som finns tillgängligt, dels genom hur stor elförbrukningen blir då stora delar av den är temperaturberoende.

Tyvärr finns det en viss korrelation mellan de olika aspekterna av vädret. Högtryck brukar medföra lite nederbörd, lite blåst och låga temperaturer vilka alla driver upp elpriset.

Sen kommer det alltid att finnas andra faktorer som påverkar; som kärnkraftens tillgänglighet eller priset på utsläppsrätter. Det enda man kan vara något sånär säker på är att det åtminstone tidvis kommer att bli pristoppar i samband med låg vindkraftsproduktion och låga temperaturer. Men det är inte heller ovanligt med starka vindar under hösten och parat med höga temperaturer och helger kan det emellanåt även bli mycket låga priser.

Så vad kan du säga om elpriserna i vinter?

– Eftersom en stor del av såväl produktionen som förbrukningen av el är beroende av vädret är det oerhört svår att förutsäga de framtida elpriserna. En indikation kan man dock få av att studera prissättningen på den finansiella elmarknaden som man kan säga är marknadens bästa gissning givet vad man känner till i nuläget. Räknat som ett genomsnitt för sista kvartalet 2026 och första kvartalet 2027, det vill säga oktober till mars, pekar detta på ett pris för SE1 och SE2 på knappt 60 öre/kWh. För SE3 är siffran drygt 90 öre/kWh och för SE4 knappt 120 öre/kWh. Här ska framhållas att siffrorna är ett genomsnitt för alla kvartar (17 472) för halvåret och således kommer det att uppstå priser som är såväl högre som lägre.

Prisförväntningarna på kontinenten är än högre med 160 öre/kWh i Tyskland och 130 öre/kWh i Frankrike.

Priserna ovan avser börspriset på el och för kundernas totala kostnader tillkommer elhandelsföretagets påslag, elskatt, moms och nätavgift.

Hur ska elkunderna tänka?

Hur utvecklingen påverkar kunderna beror också på många faktorer, inte minst var och hur man bor och om man har elbil. I grunden beror det dock på vilken typ av avtal man har.

Med ett fastprisavtal är man visserligen skyddad mot de högsta pristopparna, men genom att tänka på sin förbrukning har man trots det möjlighet att sänka sina elkostnader.

Om man har ett avtal om rörligt pris är det viktigt att vara medveten om när på dygnet som man förbrukar el. Förutom att sänka den totala förbrukningen kan man även sänka elkostnaderna genom att vara flexibel – som att tänka på när man laddar bilen eller startar torktumlaren.