Text: Amanda Saveland

Sedan Sverige skrev under det globala havsavtalet BBNJ har regeringen sagt att man jobbar skyndsamt för att ratificera det, med målet att bli klara under 2026. Nu har en lagrådsremiss lämnats in. Men kritiker menar ändå att frågan hanterats för långsamt, och att målet riskerar att missas.

– Det kommer ju antagligen inte att hinnas med innan årsskiftet, säger Stina Larsson, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Det var i mars 2023 som 193 länder slutligen enades om ett globalt havsavtal på FN:s högkvarter i New York. Till ljudet av högljudda applåder deklarerade mötets ordförande, efter närmare 40 timmars förhandlingar, att “skeppet hade nått land”.

Skeppet hade då varit ute på en mycket långdragen resa. Arbetet med havsavtalet, som handlar om att skydda biologisk mångfald i havsområden utanför nationell jurisdiktion, påbörjades redan för två decennier sedan. Och även om skeppet nu hade nått land, så var det ännu inte riktigt förtöjt.

För att avtalet skulle börja gälla krävdes nämligen inte bara ett undertecknande, utan även att minst 60 länder ratificerade det. Det vill säga, att de juridiskt förband sig till att göra det som man hade enats om.

Enda landet i Norden som inte ratificerat

Trots påtryckningar blev Sverige, som enda land i Norden, inte ett av de 60 länder som bidrog till att avtalet kunde träda i kraft. Något som uppnåddes i januari 2026.

– Jag tycker det är helt bedrövligt, sade Isabella Lövin, EU-parlamentariker för Miljöpartiet, när Deep Sea Reporter intervjuade henne i juli i år.

– EU-kommissionen har gjort allt för att underlätta att man ska ratificera det. Så jag tror helt enkelt att det här handlar om att regeringen inte prioriterar havet.

BIld av Peggychoucair