Länsstyrelsen Skåne ska i ett pilotprojekt återväta fyra områden med betesmark i Svedala, Sjöbo och Hörby kommun. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser och fortsätta använda de blöta markerna för djurhållning.
Pilotprojektet genomförs på uppdrag av Naturvårdsverket i tre län, Skåne, Östergötland och Västra Götaland. Ett av de skånska projekten drar i gång i nästa vecka.
Många svenska betes- och jordbruksmarker är gamla våtmarker som dikats ut för att bli torrare. De släpper ut växthusgaser när syre tränger ned i de torra jordarna och bryter ner gammalt växtmaterial. Genom att höja grundvattnet (så kallad återvätning) stängs syret ute och koldioxidläckaget upphör.
Återvätning med många nyttor
– Utöver de positiva klimateffekterna ser vi en potential i att de blötare betesmarkerna kan säkra tillgången till bete även under torra somrar’, säger Elin Sandström, som arbetar med pilotprojektet på Länsstyrelsen Skåne.
Även under ett normalår kan fuktiga betesmarker vara värdefulla genom att foder produceras längre in på sensommaren och hösten jämfört med konventionella betesmarker. Förhoppningen är även att projekten skapar fina miljöer för växter och djur och lyfter artmångfalden i jordbrukslandskapet.
Markägarnas engagemang en förutsättning
De skånska projekten genomförs tack vare ett starkt engagemang och intresse från markägarna.
– Vi är verkligen positivt överraskade över hur många markägare som var öppna för att återväta sin mark, säger Alice Nicolle, projektledare på Länsstyrelsen Skåne.
En av de deltagarna i projektet är Carl Ramel, markägare vid Börringesjön:
– Det är positivt att kunna kombinera miljönytta med bete. Vi har goda erfarenheter av återvätningar från en annan betesmark, där det har fungerat bra.
Fyra utvalda betesmarker
De utvalda markerna utgör tillsammans en yta på runt 100 ha. Två betesmarker ligger vid Börringesjön i Svedala kommun, och en vid Önneköp i Hörby kommun och ett kluster av marker ligger vid Sövdesjön i Sjöbo kommun.
Länsstyrelsen skrivit ersättningsavtal med markägarna, som kan fortsätta med betesdriften som tidigare, med samma djurbesättning. Markägare får ersättning både för den bedömda minskningen i produktivitet och värdesänkningen av betesmarken.
Forskare följer projektet
Projektet omfattar även ett samarbete med forskare från Linköpings universitet som ska mäta växthusgaser före och efter åtgärderna med hjälp av drönare. Dessutom studerar forskare vid Stockholms universitet hur återvätningen påverkar insekter, flora, fladdermöss och grundvatten.
– Vi vill förstå hur projektet kan påverka växter och djur i jordbrukslandskapet, en miljö som vi alla är beroende av. Många arter som behöver våtmarker och fuktiga marker för att överleva har redan försvunnit från det här landskapet, säger Peter Hambäck från Stockholms universitet.
Nytt projekt startar i nästa vecka:
Projektet i Hörby kommun startar i nästa vecka.
På bilden: Forskaren Peter Hambäck från Stockholms universitet och projektledaren Alice Nicolle från Länsstyrelsen Skåne står i ett av projektområdena vid Börringesjön under pågående grävarbeten.
Foto: Elin Sandström, Länsstyrelsen Skåne Fotograf/Källa: Elin Sandström, Länsstyrelsen Skåne