Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har undersökt för- och nackdelar med att inkludera krediter i EU:s utsläppshandelssystem. I en rapport föreslås ett alternativt tillvägagångssätt som innebär att ett begränsat antal utsläppsrätter fortsätter delas ut inom EU ETS efter 2040, och att ett separat system för negativa utsläpp, som inte är direkt kopplat till EU:s utsläppshandelssystem, inrättas.

Negativa koldioxidutsläpp behövs för att EU ska klara klimatmålen. Enligt EU-kommissionen behöver cirka 350–400 miljoner ton koldioxid tas upp år 2040, och ännu mer 2050. Av dessa behöver cirka 50 – 75 miljoner ton utgöras av permanenta upptag år 2040 – som koldioxidlagring från biomassa, även kallat BECCS (Bio Energy Carbon Capture and Storage) eller när koldioxid samlas in direkt från luften, DACCS (Direct Air Carbon Capture and Storage).

Innan den 31 juli 2026 ska EU-kommissionen undersöka om och hur krediter som representerar koldioxidupptag kan integreras i utsläppshandelssystemet EU ETS.

– Det finns nästan inga incitament för att producera negativa koldioxidupptag i EU idag. Attraktionen med att inkludera krediter är att det tycks lösa två problem med ett instrument. Det första – att producera en stor mängd negativa utsläpp. Det andra – att ge deltagare i EU ETS möjligheten att använda krediter när tilldelningen av utsläppsrätter går mot noll år 2039, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han menar samtidigt att det finns flera problem med att inkludera krediter i EU ETS. Det kan leda till att deltagarna köper krediter i stället för att minska utsläppen, samt leda till en överanvändning av biomassaresursen, som behövs för flera ändamål, till exempel koldioxidlagring i skogar, som råvara inom industrin och för produktionen av förnybara bränslen för sjöfart och flyg.

– Dessa problem kan visserligen åtgärdas genom att införa begränsningar på vilken typ och hur många krediter som får användas. Men andra problem kvarstår. Priset på utsläppsrätter kommer de närmaste fem, tio åren vara för lågt för att finansiera den teknik som krävs för BECCS och DACCS. Dessutom kommer stora mängder negativa utsläpp behövas efter år 2050 för att skapa nettonegativa utsläpp. Det är orimligt att enbart deltagarna i EU ETS ska bekosta allt detta, säger Lars Zetterberg.

Istället föreslår han att ett separat system för negativa utsläpp införs i EU med syfte att skapa negativa utsläpp som överensstämmer med EU:s behov över tid.

– För den andra utmaningen – att tillgodose EU ETS-deltagarnas behov av utsläppsrätter – föreslår vi att en begränsad mängd utsläppsrätter säljs till deltagarna även efter 2040. Intäkterna från försäljningen kan räcka för att finansiera det totala behovet av permanenta koldioxidupptag i EU, det vill säga 50 – 75 miljoner ton år 2040, säger Lars Zetterberg.

Ladda ner rapporten: An EU Removals Target and Trading System for Carbon Dioxide

Bild: Gerd Altmann