Klimatförändringen påverkar skogsbruket i grunden genom ökade skaderisker. Under de närmaste 25 åren är riskerna för bland annat torkstress, stormskador, skogsbrand och skador från ras och skred betydande.
Det bedömer Skogsstyrelsen i sin klimat- och sårbarhetsanalys.
Skogsstyrelsen har i en ny klimat- och sårbarhetsanalys analyserat risker kopplade till klimatförändringar.
– En övergripande slutsats är att klimatförändringen påverkar skogsbruket i grunden genom ökade skaderisker. Särskilt östra Götaland, Öland, Gotland, Svealand och Norrlandskusten är områden där torka och dess följder kan bli särskilt allvarliga, säger Carin Nilsson, klimatspecialist på Skogsstyrelsen.
Klimatrelaterade risker orsakar i nuläget skador på den svenska skogen för minst 11 miljarder kronor årligen, men siffran är troligen kraftigt underskattad. Det behövs konkreta beräkningar av kostnader för klimatrelaterade skador i skogsbruket samt uppskattningar av kostnader och konsekvenser av olika anpassningsåtgärder.
Fem av sex skaderisker höga
Skogsstyrelsens bedömning är att fram till cirka år 2050 är fem av de sex undersökta skaderiskerna fortsatt höga. Några av riskerna är dessutom ökande, jämfört med en tidigare analys som gjordes 2019.
Risken för torkstress blir hög i Götaland, Svealand och längs Norrlands Östersjökust.
Risken för stormskador är fortsatt hög i hela Sverige.
Risken för granbarkborreskador ökar till hög risk för hela landet, med en mer uttalad ökning i Götaland och Svealand. Bedömningen är i linje med tidigare analys men antas accelerera snabbare än vad den bedömdes göra 2019.
Risken för skada på grund av skogsbrand är fortsatt hög och ökar.
Risken för skador från svampangrepp är generellt låg. Bedömningen innehåller dock större osäkerheter än de övriga riskerna. I Norrbotten syns dock lokalt större problem med törskate.
Risken för skada till följd av erosion, ras, skred och slamströmmar som uppkommit efter skogsskötselåtgärder är redan nu hög och ökar.
– En central slutsats är att samverkande effekter, exempelvis torka som leder till granbarkborreangrepp och förhöjd brandrisk, kan förvärra konsekvenserna, säger Carin Nilsson.
Ytterligare risker är påverkan på biologisk mångfald, på lavförekomst och renskötsel (bland annat genom svårighet att använda flyttleder), samt skador på kulturmiljöer och tätortsnära skogar.
Ökar behovet av planering
Utvecklingen innebär att behovet av planering av plantval, vattentillgång, röjning, gallring, föryngringsavverkning och andra skogsbruksåtgärder ökar. Planeringen behöver vara platsspecifik utifrån de förutsättningar och behov som finns i landskapet och samhället. Kunskapsspridning och tillsyn behöver utvecklas för att stödja skogsbrukets arbete med klimatanpassning.
Det finns även ett stort behov av mer detaljerade underlag och data, bland annat för att kunna utvärdera och följa klimatanpassningsåtgärder.
Analysen utgör underlag för vidare dialog och uppdatering av Skogsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning i skogen och skogsbruket. Analysen kommer även lämnas vidare till den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen som genomförs av Sveriges nationella expertråd för klimatanpassning.
