Kraftiga algblomningar har kommit att bli ett normalt inslag i den svenska sommaren och orsaken är övergödning och ökade temperaturer. De är en årlig påminnelse om att Östersjön är ur balans.

Nu börjar algblomningen återigen närma sig de svenska stränderna.

– De återkommande algblomningarna, som nu är på väg mot land, är ett tydligt tecken på att Östersjön är övergödd och under stor press. Om vi inte lyckas minska utsläppen av kväve och fosfor och hejda klimatförändringarna kommer algblomningen bara bli värre, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Algblomningar, som inträffar på sommaren, ser ut som en gröngul soppa eller en blågrön trådig massa nära vattenytan. Under de senaste 15 åren har blomningarna kommit allt tidigare, från att ha varit i mitten av juli till att de idag ofta syns redan vid midsommar. Årets sommar var inledningsvis kall, vilket ledde till att algblomningen fortfarande ligger i stora sjok till havs. Men nu närmar den sig kusten och syns redan kring Gotland.

Algblomning är naturligt i sjöar och hav och behöver i sig inte vara dåligt, men när de når onaturligt stor omfattning kan det få förödande konsekvenser för livet i hav och sjöar. Nedbrytningen av algerna orsakar syrebrist som tar död på bottenlevande arter, som till exempel ålgräs, blåstång, kräftdjur och fiskar.

Hur uppstår algblomning?

De allt kraftigare algblomningarna beror på övergödning, vilket är ett av de största hoten mot Östersjön idag. Övergödning uppstår när för mycket växtnäringsämnen släpps ut i haven. De övergödande ämnena kväve och fosfor kommer till största del från jordbruket, men även från reningsverk, enskilda avlopp, industrier och trafikutsläpp.

– Övergödningen börjar på land och vi behöver göra fler åtgärder nära källan för att minska utsläppen. Det behövs politiska beslut, till exempel att öka den ekonomiska ersättningen till lantbrukare som gör åtgärder för att minska övergödningen, säger Mats Johansson, expert på övergödning och projektledare för BaltCOP på WWF.

Samarbetsprojektet BaltCOP drivs av WWF och vill öka åtgärdstakten och minska utsläppen till Östersjön genom nya sätt att möta lantbrukare och markägare. Projektet fokuserar på att sprida arbetet med så kallade ”lokala åtgärdssamordnare”, som hjälper lantbrukare att återskapa våtmarker, restaurera vattendrag och förbättra livsmiljöerna i sjöar och vattendrag.

–  Vi vill att regeringen ska göra en öronmärkt satsning på fler lokala åtgärdssamordnare ihop med en tioårig finansieringsplan för våtmarker och andra åtgärder för minskad övergödning och bättre vatten. Om vi inte lyckas vända trenden och minska utsläppen kommer vi fortsatt få se stora algblomningar i framtiden, säger Mats Johansson.

Det man själv kan göra är att försöka påverka politiskt för att påskynda beslutsfattningen, till exempel genom att prata med sina lokala politiker eller skriva insändare. Konkreta åtgärder behöver alltså prioriteras från politiskt håll för att minska utsläppen och därmed övergödningen – och förhindra algblomningar i framtiden.

Fakta: Algblomning
Algblomning förekommer i många olika vattenområden – till havs, kring kusten, i sjöar och vattendrag både i Sverige som utomlands. Även torsken har betydelse för algblomningen i Östersjön. Överfiske kan leda till att vissa fiskarter som torsken minskar kraftigt, medan mängden andra fiskar ökar. Det kan leda till allvarliga förändringar i det ekologiska systemet.

Fakta: Vad kan du göra för att minska algblomning i Östersjön?

•Släng skräp i soporna, inte i hav eller sjöar.

•Kissa inte i havet när du badar. Använd en toalett på land eller kissa i skogen, då hinner det renas i marken innan det når havet.

•Äger du en båt, töm toaletten i land och inte direkt ut i vattnet. Ska du måla om båten, använd miljömärkt bottenfärg.

•Har du ett enskilt avlopp, gå in på www.avloppsguiden.se och lär dig hur du kan förbättra reningen och vilka regler som gäller.

•Om du gillar att dyka och simma under vattenytan kan du hjälpa en av Östersjöns viktigaste alger, blåstången, genom att rengöra klippor som är bevuxna med fintrådiga alger antingen på våren eller på hösten. På så sätt ger du blåstången en bra plats att ”slå rot” och etablera sig.

•Om du äger mark och vill göra åtgärder för bättre vatten, kontakta din kommun eller länsstyrelse för att undersöka möjligheten att anlägga en sådan våtmark.

•Prata med dina lokalpolitiker och fråga vad de vill göra för att minska övergödningen och förbättra vattenmiljön i våra sjöar och hav.

•Stöd insamlingen och ge Östersjön en chans att återhämta sig. Delta i WWFs insamling på www.wwf.se/algstopp du också! Swisha 50 kronor (motsvarar en av sommarens alla glassbägare) för att stoppa den kraftiga och giftiga algblomningen i Östersjön!

Bild: Chokniti Khongchum