Östersjön är ett av världens mest sårbara hav som påverkas av klimatförändringar, utsläpp och övergödning. Inför Östersjödagen den 28 augusti vill Tallink Silja Line bidra till diskussionen om vad som krävs för sjöfartens gröna omställning. Landström, energieffektivisering och nya bränslen är viktiga steg, men utan samarbete och tydliga regelverk som möjliggör långsiktiga investeringar, riskerar utvecklingen att stanna av.
Tallink Silja Line har i flera år arbetat systematiskt för att minska sin klimatpåverkan. Redan 2019 började Tallink Silja Lines fartyg använda landström i hamn, långt före EU:s krav som träder i kraft 2030. Idag är nio fartyg i koncernen utrustade med tekniken, vilket minskar utsläppen när fartygen ligger vid kaj. Sedan 2008 har rederiet minskat sina totala koldioxidutsläpp med 62 procent. En nivå som redan överträffar Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) klimatmål för 2030.
Resultaten har uppnåtts genom energieffektiviseringar i alla led, bland annat genom optimering av värme, ventilation och luftkonditionering ombord, ny utformning av propellerblad och förbättrad framdrift. De nyaste fartygen Megastar och MyStar har sänkt utsläppen med upp till 38 procent på sin gemensamma rutt, samtidigt som bränsleförbrukningen per fartyg har minskat med upp till 20 procent.
– De största effekterna uppnås inte genom en enskild lösning, utan genom många små och medvetna beslut. Självklart spelar innovation och grön teknik en viktig roll, men det handlar också om hur vi framför våra fartyg, planerar rutter, samverkar med hamnar och hur våra besättningar arbetar ombord. Redan idag minskar vi utsläpp och använder landström i hamnar, och när leveranskedjorna för bio-LNG blir mer stabila ökar också förutsättningarna att använda detta bränsle i större skala, säger Henrik Johansson, vice vd och chef för hållbar utveckling på Tallink Silja AB.
Men för att den gröna omställningen ska kunna genomföras i praktiken krävs mer än ambitioner. Kostnaderna för sjötransporter ökar med stigande avgifter och bränslepriser, samtidigt som EU:s utsläppshandelssystem (ETS) för sjöfart nu införs stegvis. Investeringar i grön teknik kräver stora resurser, och ekonomisk osäkerhet påverkar både frakt- och passagerarvolymer. Henrik Johansson lyfter behovet av ett stabilt och förutsägbart regelverk som ger incitament till investeringar i ny teknik.
– För att kunna satsa fullt ut på den gröna omställningen behöver vi enhetliga regler, gemensamma mål och en samlad förståelse för dessa mål. Idag går regelverken från Sverige, EU och globalt inte alltid i takt, vilket skapar utmaningar för nordiska rederier. Dessutom kan de ändras över tid, vilket försvårar långsiktiga satsningar, säger Henrik Johansson.
Tallink Silja Line har en viktig roll i den dagliga godstrafiken mellan Sverige, Finland och Estland, och frågan om hållbar sjöfart är avgörande även för samhällets logistik och försörjningskedjor. För att lyckas krävs ett nära och långsiktigt samarbete mellan alla parter, från rederier och hamnar till myndigheter, näringsliv, forskningsinstitutioner och beslutsfattare i både Sverige, EU och Östersjöregionen. Genom gemensam förståelse, samordning och delat ansvar kan klimatutmaningarna mötas.
– Östersjön är vårt hemmahav, och vi är beroende av dess framtid. Därför måste alla vi som verkar här delta i omställningen, från beslutsfattare och hamnar till rederier och passagerare. På Tallink Silja Line ser vi det som en gemensam resa där alla parter delar samma mål om en hållbar sjöfart, avslutar Henrik Johansson.
Som en del i sitt hållbarhetsarbete är Tallink Silja Line ekonomisk bidragsgivare till John Nurminens Stiftelse, som instiftade Östersjödagen 2019, samt en av de grundande medlemmarna i Energy Efficiency Movement som är ett internationellt initiativ för ökat erfarenhetsutbyte inom energieffektivisering.
