En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.
Under de senaste decennierna har utbrott av granbarkborre spridit sig och intensifierats över hela Europa och Sverige, med stora konsekvenser för skogen och skogsbruket i takt med att stora arealer av döda granskogar har brett ut sig.
– Vi har länge vetat att varma, torra somrar ökar utbrotten av granbarkborre, men i den här studien visar vi också att granbarkborrarna själva påverkar det lokala klimatet i skogen, säger Caroline Greiser, landskapsekolog vid Institutionen för naturgeografi och Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, och huvudförfattare till studien som publiceras i tidskriften Agricultural and Forest Meteorology.
Forskningen, som har genomförts på olika platser i Södermanland mätte hur skador från granbarkborrar påverkar mikroklimatet i skogen, både under trädkronorna och vid deras yta. Resultaten tyder på att ökade granbarkborre-angrepp inte bara är en konsekvens av klimatförändringar, utan också bidrar till att förändra mikroklimatet. Lokalt ökar uppvärmningen i de bestånd där träden dödats av insekterna.
Temperaturen under trädkronorna i skogen är ofta lite svalare under dagen och varmare under natten jämfört med öppna landskap, vilket gör att en skog kan buffra extrema temperatursvängningar. Forskarteamet satte upp sensorer som mätte lufttemperaturen på 31 platser i fem naturreservat för att kunna studera hur mikroklimatet ändrades längs en gradient från helt friska bestånd till komplett angripna bestånd.
I ett av områdena, Ekeby naturreservat, sydväst om Gnesta, söder om Stockholm, skapade forskarna också temperaturkartor över trädkronornas temperatur med hjälp av drönare. Forskarna kunde då se att döda träd i genomsnitt var över 2 °C varmare än levande träd under soliga dagar, och att dessa ”skelettskogar” med döda träd lät mer värme nå undervegetationen på grund av mer solinstrålning och förmodligen mindre avdunstning. Det kan leda till dominoeffekter på skogens biologiska mångfald, trädplantornas överlevnad och även påverka människors hälsa under värmeböljor.
Forskarna gjorde också två oväntade iakttagelser:
– Där det fanns fler lövträd som björk eller asp var uppvärmningseffekten under dagen mycket mindre. Och tvärtemot våra förväntningar blev nätterna i angripna skogar inte kallare. Krontäckningen räckte ändå till för att bromsa värmeutstrålningen under natten – vilket innebar att dessa bestånd fortfarande kunde skydda unga träd och andra arter från frost, säger Caroline Greiser.
Resultaten kan därmed vara användbara för hur man kan bedriva skogsbruk i ett varmare klimat.
– Vår studie visar varför vi behöver diversifiera våra skogar. Blandade bestånd med fler lövträd är inte bara mindre sårbara för angrepp av granbarkborre, utan hjälper också till att hålla skogen svalare efter angreppet, säger Caroline Greiser.
Enligt forskarna verkar döda träd ge ett liknande skydd mot nattfrost som levande träd och kan därför lämnas kvar istället för att huggas ner.
– Vi hoppas att forskningen kan ge en vägledning till hur beslut tas när det gäller hanteringen av angripna skogar i naturskyddsområden och hur skogsavverkning kan gå till, något som är viktigt i en tid av mer frekventa extremväder och skadedjursutbrott.
Bild: Mark Ghaly
