Umeå kommuns innovationsarbete inom äldreomsorgen kommer att uppmärksammas internationellt när det presenteras vid FN:s kommande klimatkonferens, COP30, som äger rum i Belém, Brasilien den 10–21 november. Umeås initiativ, Seniortorget, lyfts fram som ett världsledande arbete på hur medelstora städer kan driva systemisk innovation och skapa mervärde för både klimatet och samhället.
Umeås ekosystem ”Seniortorget”, som öppnade 2021 kombinerar digitala plattformar, fysiska mötesplatser, generationsöverskridande program, landsbygdssamverkan och förebyggande hälsostrategier. Dessa program visar mätbara fördelar för både välbefinnande och klimat i Umeå. Genom att minska resande och främja hälsosamma levnadsvanor har initiativet redan undvikit cirka 355 ton CO₂e per år och skapat 399 blomstrande levnadsår (FLY) för deltagarna.
Dessa dubbla mätvärden – avoided emissions och FLY – fångar det verkliga värdet av klimatinnovation som drivs av mänskliga behov och ger Umeå en tydlig ledarskapsfördel. Det som gör Umeås modell kraftfull är dess skalbarhet. Innovationer i Seniorplaza-stil bygger på relativt billig digital och social infrastruktur och är anpassningsbara över kulturer och geografier.
– Att Seniortorget lyfts fram på COP30 känns helt fantastiskt! Genom samverkan kan vi öka nyttan, skapa större värde för fler människor och ta tillvara allas fulla potential, säger Camilla Jägerving Isaksson, utvecklingsstrateg vid äldreomsorgsförvaltningen i Umeå kommun och ansvarig för framtagandet av konceptet Seniortorget.
Lösningar med fokus på mänskliga behov
Städer som är innovationsledare har en unik position för att gå bortom statiska problemstrategier för klimatutmaningen där det enda målet är territoriella utsläppsminskningar. I stället kan de också utöka sitt tillvägagångssätt och omfamna rollen som en lösningsleverantör med fokus på mänskliga behov.
– Vi ser fram mot att lyfta Umeå kommun, Seniortorget som viktiga internationella ledare och positiv katalysator för systemisk innovation vid COP30. Framtiden för innovation och hållbarhet i städer handlar inte längre bara om att göra mindre skada, i allt högre grad handlar det om att göra mer nytta, säger Dennis Pamlin, Senior Advisor på RISE (Research Institutes of Sweden).
Globalt överstiger antalet personer i åldern 65+ 800 miljoner idag och kommer sannolikt att nå 1,5 miljarder år 2050. I stället för att behandla detta som en skattemässig eller social börda visar Umeås erfarenheter att åldrande befolkningar kan vara en viktig och positiv katalysator för systemisk innovation, som ger hälsosammare och mer meningsfulla liv för den åldrande befolkningen såväl som befolkningen i stort, samtidigt som utsläppen minskar på ett sätt som är förenligt med en hållbar 1,5-gradersväg.