Textil- och läderindustrin har stora utmaningar i att uppnå miljömässig och social hållbarhet i hela produktionskedjan. Företagen Nudie Jeans och Sandqvist undersöker nu tillsammans med forskare på Högskolan Väst hur man kan skapa nya förhållningssätt och bättre metoder som ökar spårbarhet och transparens.

Företagen som deltar i projektet har hållbarhet som en självklar del av sin verksamhet. Nudie Jeans och Sandqvist arbetar redan aktivt med att skapa transparenta och ansvarsfulla produktionskedjor och har byggt starka relationer med sina textilleverantörer. Men läderindustrin är en helt annan utmaning – leverantörskedjorna är mer komplexa och svårare att följa. Därför vill företagen utveckla sina metoder och lära sig mer.

Båda företagen deltar i ett nystartat fyraårigt forskningsprojekt som leds av Livia Norström, forskare inom informatik och arbetsintegrerat lärande på Högskolan Väst. Tillsammans ska de titta närmare på vilka utmaningar som finns i produktionskedjan inom textil- och läderindustrin.

Komplexa processer

– Det finns flera faktorer som gör det utmanande att skapa transparens i både textil- och läderindustrins värdekedjor, säger Livia Norström. Produktionsprocesserna är ofta komplexa och involverar många aktörer i olika delar av världen, vilket försvårar spårbarhet och insyn.

– I vissa delar av kedjan, särskilt utanför Europa, kan det vara svårt att få tillgång till tillförlitlig information om arbetsvillkor och miljöpåverkan. Exempelvis är garverier ofta småskaliga verksamheter i länder som Indien, vilket gör det svårare att följa upp arbetsmiljö och hållbarhetsarbete.

– Samtidigt finns det både miljömässiga och sociala risker, exempelvis kromgarvning och bristande arbetsvillkor som kräver nya metoder för att kunna identifieras och hanteras på ett effektivt sätt, påpekar Livia.

Dagens revisioner bristfälliga

Idag använder företagen sociala revisioner för att mäta och rapportera arbetsvillkor. Men metoden har visat sig bristfällig och ger bara marginella förbättringar. Ett mål med projektet är därför att komplettera dagens revisionsprogram med nya, mer effektiva metoder.

– Vi vill utveckla nya metoder och samverkansformer som stärker spårbarheten och transparensen i produktionskedjan. Företagen strävar efter att bygga långsiktiga och tillitsfulla relationer med sina leverantörer – inte bara för att uppfylla lagkrav, utan för att verkligen förstå hur arbetsförhållandena ser ut. Den insikten är avgörande för att skapa verklig förändring och för att kunna kommunicera hållbarhetsarbetet öppet och trovärdigt.

Projektet fokuserar på tre områden:

Dialog och gemensamt lärande mellan företagen, deras leverantörer och akademin. Målet är att skapa en öppen diskussion om social hållbarhet och tillsammans hitta sätt att förbättra processer som stärker arbetsvillkor och rättigheter i leverantörskedjorna.

Design av ett digitalt självbedömningsverktyg som gör det möjligt för arbetare inom läderindustrin att själva rapportera sina arbetsförhållanden och för leverantörer att följa upp dem kontinuerligt.

Utveckling av digitala produktpass som inte bara innehåller miljödata, utan även sociala aspekter.

– Vi ska inte skapa ett helt nytt produktpass, utan vidareutveckla de som redan finns. Företagen vi samarbetar med har kommit långt i sitt arbete med social hållbarhet, men dagens lagstiftning kring digitala produktpass fokuserar nästan uteslutande på miljöaspekter.

– Därför vill vi tillsammans med företagen ta fram metoder som gör det möjligt att lägga till även sociala dimensioner i det digitala produktpasset – och därmed ge en mer heltäckande bild av hållbarheten i produktionen.

”Komplicerat att mäta arbetsvillkor”

Livia ser flera utmaningar i det här arbetet.

– Hållbarhet har många dimensioner, och att mäta arbetsvillkor är komplicerat. Vi närmar oss människor och fenomen som är präglade av helt andra kulturer än vår egen. Det kräver ödmjukhet och lyhördhet. Tillsammans med företagen och deras leverantörer försöker vi förstå lokala normer och vardagsliv samtidigt som vi utvecklar metoder som fungerar i en global kontext. Det är en balansgång mellan att bidra till förbättring och att undvika lösningar som saknar lokal förankring.

Arbetet har precis påbörjats tillsammans med en ny doktorand, Janice Aguilar Gustavsson, som tidigare har studerat hållbarhetsfrågor inom textilindustrin under sin masterutbildning i Work-integrated Sustainable Development vid Högskolan Väst.

Kan bli modell för fler branscher

Resultaten från forskningsprojektet kan skapa nytta för fler branscher än textil- och läderindustrin.

– Nya direktiv från EU ställer idag betydligt tuffare krav på att tillverkande företag samlar och redogör för hur deras produkter påverkar miljön, sociala och etiska förhållanden genom hela produktens livslängd.

– Därför hoppas vi kunna bidra med kunskap och metoder som gör det möjligt att integrera både sociala och miljömässiga aspekter i digitala produktpass och andra spårbarhetslösningar. Det handlar om att utveckla arbetssätt som inte bara uppfyller lagkrav, utan också skapar transparens och tillit i komplexa globala värdekedjor. På så sätt kan projektet bli en modell för hur olika branscher kan arbeta tillsammans för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar.

Kontakt: Livia Norström, forskare inom informatik och arbetsintegrerat lärande, Högskolan Väst Högskolan Väst – Livia Norström

Läs mer om det KK-finansierade forskningsprojektet Högskolan Väst – Collaborative practices and approaches for sustainable digital transformation of the leather industry value chains

Bild: Eni Alves Santana Enia