Transportsektorns klimatmål för 2030 närmar sig med obönhörlig tydlighet. Målet om en 70-procentig minskning av utsläppen jämfört med nivåerna från 2010 kvarstår som en av samhällsbyggandets största utmaningar. Samtidigt visar data från bland annat Naturvårdsverket och Trafikverket att de nuvarande styrmedlen, trots en snabb elektrifiering, inte är tillräckliga för att nå målen i tid.

Parallellt med utsläppsfrågan brottas Sveriges storstadsregioner med en växande trängselproblematik, vilken elektrifieringen i sig inte löser.

Denna dubbla utmaning har tvingat fram en förskjutning i debatten: från att enbart fokusera på att bygga ny grön infrastruktur – som elvägar eller höghastighetståg – till att analysera hur vi radikalt kan effektivisera användningen av den infrastruktur vi redan har.

De trubbiga verktygens begränsning

Dagens system för att reglera trafiken är i huvudsak statiska och trubbiga. Trängselskatterna i Stockholm och Göteborg är visserligen tidsdifferentierade, men de tar ingen hänsyn till fordonets faktiska utsläpp eller motortyp; en elbil betalar lika mycket som en dieselbil från 2010.

Miljözonerna, som nu skärps i flera europeiska städer, är ett annat exempel. De baseras på fordonets ålder och emissionsklass (Euro 5, 6 etc.), men är geografiskt låsta och gäller lika för alla tider på dygnet. De styr vilka bilar som får köra, men inte hur mycket eller när de kör. Effekten är reell, men otillräcklig för att optimera flödena eller hantera trängseltoppar.

Förslaget: dynamisk prissättning

Till skillnad från dagens system skulle en dynamisk modell kunna prissätta ett fordons framfart baserat på en rad variabler i realtid:

Tid: Priset ökar under rusningstid för att uppmuntra till resor vid andra tider.

Plats: Att köra i en känslig innerstadskärna eller nära en skola får ett högre pris än att köra på en motorled.

Fordonstyp: Systemet differentierar mellan nollutsläppsfordon, laddhybrider och äldre förbränningsmotorer.

Distans: En avgift baserad på faktiskt körd sträcka inom zonen, inte enbart passagen in.

Ett sådant system skapar ett kraftfullt incitament att inte bara byta till ett renare fordon, utan att även optimera när och var man kör. För samhällsbyggandet innebär det en möjlighet att styra trafikflöden utan kostsamma och långsamma fysiska ingrepp i infrastrukturen.

Från teori till implementation

Den främsta barriären för införandet av dynamisk prissättning är inte längre ideologisk, utan teknisk och administrativ. Hur ska ett sådant system administreras rättvist och med hög precision? Hur säkerställer staten att rätt fordon debiteras korrekt belopp utan att skapa ett ohanterligt övervakningssystem?

Här krävs en tillförlitlig datainsamling på fordonsnivå. Systemet måste med säkerhet kunna identifiera fordonstyp, position och tidpunkt.

Körjournaler: tekniken finns redan

Denna typ av teknologi är dock varken ny eller oprövad. Inom näringslivet och den offentliga förvaltningen är detta redan en etablerad praktik. Företag med fordonsflottor har i åratal använt digitala verktyg för att uppfylla lagkrav och effektivisera sin logistik. En automatiserad körjournal från Northtracker, till exempel, är idag ett standardverktyg som via GPS exakt loggar rutter, tider och mätarställning. Tiotusentals yrkeschaufförer förlitar sig på tekniken varje dag – för att det faktiskt fungerar. Primärt används körjournalen för att säkerställa regelefterlevnad gentemot Skatteverket och för att optimera företagets interna logistik.

Denna befintliga teknik visar att grunden för datainsamling redan finns. Den storskaliga utmaningen för staten blir att applicera liknande principer på hela trafiksystemet, samtidigt som man hanterar de komplexa frågorna om personlig integritet och datasäkerhet. Vägen mot en grönare infrastruktur tycks därmed gå lika mycket via digitala regleringssystem som via ny betong och nya stambanor.

Vägen framåt i tre steg

Problemet: De nuvarande statiska systemen som trängselskatt och miljözoner är otillräckliga för att på egen hand nå klimatmålen för 2030 eller lösa trängselproblematiken.

Lösningen: Framtiden ligger i att styra trafiken vi redan har. Genom dynamisk prissättning kan vi skapa incitament att resa vid rätt tid, på rätt plats och med rätt fordon, baserat på realtidsdata istället för fasta zoner.

Möjligheten: Den största utmaningen är inte längre teknisk. Digitala körjournaler och GPS-loggning bevisar att exakt datainsamling är en etablerad praktik. Utmaningen för samhällsbyggandet är nu att implementera denna logik i stor skala, vilket visar att digital styrning är lika viktig som ny infrastruktur.