Med klimattoppmötet COP30 i backspegeln är energifrågan åter i fokus. För att Sverige ska nå klimatmålen måste storstäderna bidra mer till sin egen energiförsörjning. Landsbygden drar ett stort lass, men den gröna omställningen kräver insatser från alla.

Klimattoppmötet i Brasilien påminner om att energiförsörjningen inte bara är en global utmaning, utan också en nationell fråga om rättvisa och ansvar. Sveriges omställning har länge byggt på resurser och ytor som finns på landsbygden. Det är där vindkraftverken, solparkerna och kärnkraftverken har placerats – och där de stora älvarna driver vattenkraften, själva ryggraden i vårt energisystem.

Samtidigt förblir storstäderna främst mottagare istället för producenter, trots att det är där mest energi används. Resultatet är en ojämn ansvarsfördelning – både mellan norr och söder och mellan stad och land. Att stora energianläggningar kräver plats gör att de ofta hamnar på landsbygden, vilket är förståeligt. Men om Sverige ska nå sina klimatmål måste våra storstäder öka sin egen energiförsörjning.

Dags att producera el där den behövs

Nära 40 procent av Sveriges el produceras i Norrland, medan Stockholms län – där en femtedel av befolkningen bor – står för knappt 1 procent. Samtidigt väntas elanvändningen öka från dagens cirka 140 TWh till uppemot 330 TWh per år, enligt Energiföretagens rapport Sveriges elbehov 2045. Det innebär långa transporter, flaskhalsar och högre priser i södra Sverige. För att stärka emet behöver produktionen komma närmare användningen.

Här kan solenergi och batterilagring spela en avgörande roll. Till skillnad från storskaliga projekt kan solkraft byggas direkt i städerna: på tak, fasader, parkeringshus och idrottsanläggningar. I kombination med batterilagring kan energin sparas och användas när den behövs. På så sätt kan  städer gå från passiva konsumenter till aktiva producenter.

Städerna kan bli en nyckelaktör

Ett inspirerande exempel hittar vi i Malmös stadsdel Hyllie, där ett parkeringshus förvandlats till en modern energihubb. Solceller på tak och fasad producerar el, smarta batterier lagrar den, och över 200 parkeringsplatser är förberedda för elbilar. Resultatet är en byggnad som inte bara levererar grön och billig energi, utan också stärker försörjningstryggheten och skapar värde för lokalsamhället.

Det är den typen av satsningar vi borde se fler av i våra storstäder. I takt med att städerna växer måste också den lokala energiproduktionen göra det. Visst, storstäderna har inte samma markytor som landsbygden, men de har byggnader, infrastruktur och invånare som efterfrågar klimatsmarta lösningar. Och framför allt: de har ett ansvar.

Nu när världens ledare har diskuterat hur det globala ansvaret ska delas, behöver vi göra detsamma här hemma. Den gröna omställningen kräver samarbete. Inte bara mellan nationer, utan också mellan stad och land. Städerna har tagit viktiga steg, men ska vi nå hela vägen måste de ta ett större ansvar för sin egen energiförsörjning.