Resultaten från BalticWaters femåriga demonstrationsprojekt visar hur man kan återcirkulera näring i jordbruket. Och intresset är stort hos svenska jordbrukare. En smartare användning av näringsämnena stärker den svenska livsmedelsberedskapen och minskar risken för att ny näring läcker till Östersjön och förvärrar övergödningen.
– I dag är vi beroende av importerat mineralgödsel samtidigt som vi har ett överskott av näring inom jordbruket som har potential att vara en värdefull resurs. Därför ville vi hitta ett sätt att nyttja näringen som redan finns på svenska djurgårdar, säger Helena Aronsson, samverkanslektor vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Sverige behöver stärka sin självförsörjningsgrad och en viktig del är att nyttja näringsämnen som redan finns inom jordbruket. På så sätt kan vi minska andelen importerade insatsvaror för att producera grödor, vilket bidrar till den svenska livsmedelsstrategin. Samtidigt är Östersjön ett övergött hav, där cirka 50 procent av näringen till Östersjön kommer från jordbruket.
– Nästa steg är att sprida kunskap om resultaten och hitta verktyg för politiken så att vi får en marknad som premierar cirkulära näringsflöden. Det är inte bara bra för Sveriges matproduktion utan också viktigt för Östersjöns miljö, säger Helene Limén, omvärldsanalytiker hav och vetenskap på BalticWaters.
Material: Slutrapport från projektet Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel
Om projektet
Jordbruket i Östersjöregionen har blivit mer specialiserat med växtodling koncentrerat till vissa regioner och storskalig djurhållning i andra. Det här har lett till att områden med djurhållning fått ett överskott av framför allt näringsämnet fosfor. Samtidigt är områden med intensiv växtodling i stort behov av näring. Men gödseln är tungt och svår att transportera. Målet med projektet Cirkulär NP – Bättre kretslopp för djurgödsel var att utveckla tekniker för att utvinna näring ur djurgödsel och skapa en produkt som kan transporteras från områden med näringsöverskott till områden i behov av näring.
Projektet har genomförts av BalticWaters tillsammans med SLU och RISE. Mer information finns på projektets hemsida.