Halterna av PFAS-ämnen i mark och vatten är högre på gårdar med potatisodling än på gårdar utan potatisodling. Detta kan förklaras som en effekt av användning av vissa kemiska växtskyddsmedel mot bladmögel och brunröta. Det visar nya svenska forskningsresultat från två pågående projekt om TFA och PFAS i potatisodlingen.

Forskarna ser tydliga samband mellan användningen av PFAS-bildande kemiska växtskyddsmedel mot potatisbladmögel och förekomsten av PFAS-ämnet TFA (trifluorättiksyra) i jordbruksmiljön.

– Resultaten visar redan efter ett år tydliga skillnader och pekar på att gårdar med potatisodling kan behöva minska användningen av kemiska växtskyddsmedel med PFAS kraftigt framöver. Forskningen fortsätter nu under 2026 och 2027 för att ge en ännu tydligare bild av hur framtidens odling kan se ut, säger Lars Wiik, forskare och projektledare på Hushållningssällskapet Skåne.

Högre PFAS-halter på potatisgårdar

I ett av forskningsprojekten har forskare jämfört gårdar med och utan potatisodling i södra Sverige. Studien visar:

• Högre PFAS-halter i dricksvatten på gårdar med potatisodling.
• Högre PFAS-halter i dammar, bäckar och andra vattenmiljöer på potatisgårdar.
• Högre PFAS-halter i åkerjord på gårdar som odlar potatis.
• Högre PFAS-halter i fält där potatis odlats det senaste året jämfört med fält där potatis odlats för två eller tre år sedan.

Kraftiga ökningar av TFA i vatten

I ett annat projekt har forskare följt hur TFA sprids i fältförsök i Halland med rutvis dränering där potatis odlats med olika bekämpningsstrategier.

Forskarna såg bland annat:

• Ingen skillnad i potatisskörd mellan behandlingar med eller utan PFAS-bildande fungicider.
• Ungefär dubbelt så hög halt av TFA i potatis behandlad med fluazinam jämfört med potatis odlad utan fluazinam.
• Kraftigt förhöjda halter av TFA i dräneringsvatten cirka 1–1,5 månad efter skörd.
• Tydliga toppar av TFA i bäckvatten under hösten efter skörd med ökningar på omkring 2500 ng/l över bakgrundsnivån.

De uppmätta halterna innebär att vattnet periodvis överskrider föreslagna gränsvärden för PFAS i ytvatten.

Ökat fokus på alternativ till PFAS i växtskyddsmedel

PFAS i växtskyddsmedel har fått allt större uppmärksamhet i Europa de senaste åren. Bakgrunden är de olika arbeten som pågår inom EU för att begränsa riskerna för hälsa och miljö. I Danmark har flera beslut tagits för att fasa ut vissa kemiska växtskyddsmedel som kan bilda TFA. Även i Sverige ser Kemikalieinspektionen nu över motsvarande kemiska växtskyddsmedel, däribland de som innehåller fluazinam som används mot bladmögel och brunröta i potatis.

– PFAS finns överallt omkring oss, i produkter vi använder varje dag och i miljön vi lever i. Trots att studien bara visar en liten del av all förekomst är det viktigt att vi agerar i tid, förklarar Lars Wiik.

Projekten finansieras av Jordbruksverket och Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektgruppen, bestående av Torbjörn Synnerdahl från Eurofins, Patrick van Hees från Eurofins och Örebro universitet, Lars Wiik och Cristian Nilsson från Hushållningssällskapet Skåne respektive Halland samt Helena Aronsson från SLU, arbetar vidare med projekten under de kommande två åren.