EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska vara infört i svensk rätt senast den 11 december 2026. Då halveras i praktiken de tillåtna nivåerna av partiklar och kvävedioxid i utomhusluften. Enligt beräkningar som Hjärt-Lungfonden presenterade hösten 2025 skulle 56 procent av Sveriges kommuner överskrida minst en av de nya nivåerna. Men debatten om ren luft stannar oftast vid gatan – trots att vi tillbringar merparten av våra liv inomhus.
Det reviderade luftkvalitetsdirektivet, (EU) 2024/2881, innebär den största skärpningen av Europas luftregler på över femton år. Gränsvärdena närmar sig Världshälsoorganisationens riktvärden och ska vara uppnådda senast den 1 januari 2030.
För årsmedelvärden betyder det att partiklar av storleken PM2,5 går från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter, PM10 från 40 till 20 och kvävedioxid från 40 till 20. Nivåerna mer än halveras alltså för flera av de föroreningar som har tydligast koppling till hjärt-kärlsjukdom och luftvägsbesvär.
Alla kommuner berörs
I november 2025 lämnade Naturvårdsverket sitt förslag på hur direktivet ska genomföras i Sverige. Myndigheten föreslår bland annat skärpta miljökvalitetsnormer till 2030, en möjlighet till sanktioner mot kommuner som inte upprättar åtgärdsprogram i tid, och en årlig nationell modellberäkning av luftkvaliteten på gatunivå. Naturvårdsverket föreslår också att Sverige avstår från att använda de undantag direktivet medger.
– Att arbeta för renare luft är ett effektivt sätt att förbättra folkhälsan. Varje minskning av luftföroreningar innebär färre sjukdagar, sade Maria Ullerstam, enhetschef för luftenheten på Naturvårdsverket, i samband med att förslaget lämnades.
Bakgrunden är att luftföroreningar beräknas orsaka omkring 6 700 förtida dödsfall varje år i Sverige – trots att svensk luft är renare än i stora delar av Europa.
Byggnaden är det sista filtret
Här finns en blind fläck i samtalet. Regelverket handlar om utomhusluft, mätstationer och trafikflöden. Men människor andas inte i mätstationer. Vi tillbringar uppskattningsvis omkring 90 procent av vår tid inomhus – i skolor, kontor, vårdlokaler och bostäder.
Partiklar av typen PM2,5 är så små att de följer med ventilationsluften rakt in i byggnaden om luftbehandlingssystemet inte stoppar dem. Det gör ventilationsfiltret till den sista barriären mellan gatans luft och barnens klassrum.
Filterprestanda klassas enligt standarden ISO 16890, som mäter hur stor andel av partiklarna i respektive storleksfraktion ett filter avskiljer. Ett filter klassat ePM1 är utformat för att fånga de finaste och hälsomässigt mest problematiska partiklarna.
För fastighetsägare som ändå står inför de kommande åren av åtgärdsprogram är slutsatsen enkel: valet av filterklass i ventilationsaggregatet är en av de snabbaste åtgärder som finns för att förbättra luften där människor faktiskt befinner sig.
