Många produkter som köps från utländska nätbutiker innehåller farliga ämnen, ofta i halter som överskrider EU:s gränsvärden. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet har i en studie kartlagt kemikalie- och säkerhetsrisker för fyra produktgrupper samt undersökt svenska konsumenters attityder och köpbeteenden. Lagstiftningen går åt rätt håll men mer måste göras för att skydda konsumenterna, menar de.
– En central utmaning är att många kemikalierelaterade risker är svåra för konsumenter att upptäcka. Till skillnad från exempelvis dålig kvalitet eller att en produkt inte motsvarar bilden i webbutiken är kemikalieinnehåll sällan synligt. Vissa ämnen kan dessutom ge effekter först efter långvarig exponering, vilket innebär att konsumenten inte nödvändigtvis får någon direkt indikation på att produkten är riskfylld, säger Amanda Martvall, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Direktimporten av produkter från utländska e‑handelsplattformar har ökat kraftigt. Under 2025 importerades nästan 5,9 miljarder så kallade lågvärdesförsändelser, det vill säga paket under 150 euro, till EU. Kartläggningen visar att direktimporterade varor ofta saknar spårbarhet och korrekt märkning vilket gör att de når konsumenterna utan att omfattas av EU:s skyddssystem.
Tidigare tester som genomförts på elektronik, leksaker, textil och smycken visar på risker med samtliga produktgrupper. För elektronik handlar det både om tekniska säkerhetsbrister och förekomst av ämnen som bly och ftalater. Även leksaker kan innehålla skadliga ämnen och vara konstruerade så de innebär risker. För textilier, skor och accessoarer har bland annat PFAS, färgämnen och tungmetaller identifierats. Smycken innebär främst kemikalierisker kopplade till tungmetaller som kadmium, bly, nickel och kvicksilver som kan orsaka allergi.
Kunskap påverkar köpbeteende
Den konsumentundersökning som IVL har genomfört visar att pris är en av de starkaste drivkrafterna bakom köp från utländska e-handelsplattformar. Ett av studiens viktigaste resultat är kopplingen mellan kunskap och köpvilja. Bland de som tidigare hade handlat från utländska e-handelsplattformar kunde över 70 procent tänka sig att köpa igen. Men när de informerades om att produkterna inte uppfyller EU:s krav på säkerhet och kemikalieinnehåll sjönk återköpsviljan till 35 procent.
– Undersökningen visar att ökad kunskap kan påverka köpbeteenden. Därför måste vi intensifiera informationsinsatserna för att nå konsumenter brett. Samtidigt går det inte att informera bort ett stort globalt problem, utan det måste kombineras med starkare konsumentskydd och tillsyn, säger Maria Hammarling, sakkunnig vid Sveriges Konsumenter som medverkar i forskningsprojektet.
Lagstiftningen på området har stärkts genom att tullbefrielsen för lågvärdesförsändelser slopades i juli 2026 och sedan dess har antalet paket minskat, men problematiken kvarstår. I september presenteras ytterligare ny produktlagstiftning som ska stärka kraven på tillverkare, importörer och marknadsplatser.
– Lagstiftningen är omfattande och efterlängtad – men den träder i bästa fall först i kraft om tre år. Under tiden behöver branschen agera för att minska inflödet av farliga produkter och förbereda sig för de kommande reglerna, säger Natali Qvarfort, näringspolitisk expert på Svensk Handel.
Tills dess fyller projektet en viktig funktion genom att upplysa konsumenter om riskerna och stärka deras möjligheter att göra säkra val.
