Kina kontrollerar 70–100 procent av flera kritiska metaller som i nuläget är nödvändiga om vind- och solkraften ska byggas ut. Historiskt har Kina infört exportrestriktioner på området, vilket kan hota industri- och energiomställningen. För att minska sårbarheten krävs import från fler länder, mer återvinning och ökad europeisk produktion. Det visar en ny rapport som IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers har tagit fram för Energiforsk.
– Energiomställningen handlar inte bara om att bygga mer elproduktion. Kinas dominerande ställning kring kritiska metaller gör Sverige och EU sårbart. Sverige och EU bör minska sina ensidiga importberoenden och bredda leveransrelationer till fler länder, säger Julia Hansson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Rapporten belyser kritiska metaller i energiomställningen med fokus på vindkrafts- och solcellsutbyggnad i Sverige, utifrån tre perspektiv: framtida metallbehov, rättvis fördelning av globala resurser samt försörjnings- och geopolitisk sårbarhet.
Sverige och EU är starkt beroende av Kina och ett fåtal andra länder för flera av de viktigaste metallerna som används i bland annat vindkraftverk, solceller, batterier och elektronik. Kina står för mellan 70 och 100 procent av utvinningen eller bearbetningen av för flera av metallerna, enligt rapporten.
De närmaste åren förväntas dessutom efterfrågan av metallerna öka, både för vind- och solkraft men också inom andra delar av elektrifieringen. Konkurrensen om dessa material ihop med EU:s importberoende från Kina och ett fåtal länder innebär försörjningsrisker.
– För att minska försörjningsriskerna behöver EU och Sverige även öka återvinningen av kritiska metaller, utveckla alternativa material där det är möjligt och öka den egna utvinningen, säger Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers och medförfattare till rapporten.
En ökning av egenförsörjningen av kritiska material bör ses som ett långsiktigt komplement till en breddning av leveranskedjorna, inte som en snabb ersättning av dagens beroende från enstaka länder. Hur en ökad inhemsk utvinning och produktion av kritiska metaller kan ske utan att bidra till ökad lokal miljöpåverkan behöver utredas vidare, enligt rapporten.
Sex rekommendationer från rapporten
1. Minska beroendet av enskilda länder, särskilt Kina, genom diversifierad import, strategiska partnerskap samt ökad europeisk och nordisk produktion och förädling av kritiska metaller och komponenter.
2. Integrera kritiska råmaterial i energiplaneringen genom att komplettera nationella energi- och omställningsscenarier med analyser av materialbehov, försörjningsrisker och konsekvenser av olika teknikval.
3. Prioritera cirkulära strategier och resurseffektiv teknik, inklusive minskad materialintensitet, materialsubstitution, längre livslängd och ökad återvinning, för att begränsa efterfrågan på kritiska metaller.
4. Ta fram försörjningsplaner för särskilt kritiska metaller där behov och försörjningsrisker är stora, med fokus på alternativa leverantörer, importberoenden och geopolitiska risker.
5. Utveckla samordnade styrmedel som stärker försörjningstryggheten, främjar återvinning och substitution samt säkerställer att kvarvarande behov av primära metaller möts på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.
6. Stöd utveckling av nya återvinningstekniker. Sverige har en betydande återvinningsindustri och ett bra innovationsklimat, vilket ger bra förutsättningar att utveckla ny återvinningsteknik. Det bör även vara intressant att utveckla tekniker för att utvinna sällsynta jordartsmetaller ur befintliga gruvavfalls- och restströmmar från järnmalmsbrytning.
Ladda ner rapporten: Kritiska metaller för energiomställningen med fokus på vindkraft- och solcells-utbyggnad i Sverige
För mer information, kontakta:
Julia Hansson, [email protected], tel. 010-788
Filip Johnsson, [email protected], tel. 070-308 80 68
