Sveriges klimatanpassning går fortfarande för långsamt, trots att flera myndigheter och kommuners strategiska arbete har förbättrats de senaste åren. Regeringens styrning och satsningar är dessutom inte tillräckliga för att möta ökande klimatrisker. Samtidigt visar rådets analys att tidig klimatanpassning ger större möjligheter att välja samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som skapar breda samhällsnyttor. Det framgår av två nya rapporter från Nationella expertrådet för klimatanpassning som presenteras under SMHI:s konferens Prio Klimatanpassning den 20–21 oktober.
Sverige står inför allt större risker i samband med bland annat skyfall, värmeböljor och skred. Men arbetet med att skydda samhället och naturmiljön går inte tillräckligt snabbt. I rapporten ”Uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning” har rådet granskat utvecklingen sedan 2022. Analysen visar att det fortfarande finns skillnader i hur långt myndigheter och kommuner har kommit med att genomföra konkreta insatser. Otydlig ansvarsfördelning, brist på finansiering och otillräcklig uppföljning gör det svårt att gå från planering till handling. Regeringens handlingsplan innehåller dessutom få konkreta åtaganden och klimatanpassning är fortfarande svagt integrerat i statliga utredningar.
– Sveriges klimatanpassning behöver växla upp – de klimatrelaterade riskerna ökar snabbare än genomförandet av åtgärder. Samtidigt finns möjligheter att stärka klimatanpassningen genom att frågan prioriteras högre inom fler samhällsområden, samt genom att tydligare integrera klimatanpassning i arbetet med krisberedskap och civilt försvar, säger Sofie Storbjörk, vice ordförande för Nationella expertrådet för klimatanpassning.
Naturbaserade åtgärder och åtgärder som förhindrar ny exponering prioriteras högst I delrapporten Samhällsekonomisk prioriteringsprincip för klimatanpassningsåtgärder presenterar rådet en ny princip som grupperar olika typer av klimatanpassningsåtgärder i fyra prioriteringssteg utifrån deras bedömda samhällsekonomiska effektivitet
Analysen visar att åtgärder som förändrar de grundläggande förutsättningarna för klimatrisker generellt har högst samhällsekonomisk effektivitet. Det kan handla om naturbaserade åtgärder som ger vatten större utrymme i landskapet och samtidigt gynnar biologisk mångfald och rekreation. Det kan också handla om att undvika ny bebyggelse i områden med hög klimatrisk.
Även förändrade arbetssätt och brukningsmetoder, som hyggesfritt skogsbruk och anpassade arbetsrutiner vid höga temperaturer, bedöms generellt ha hög samhällsekonomisk effektivitet. Att bygga permanenta skydd eller sätta in insatser först när problemen uppstår bedöms däremot mindre samhällsekonomiskt effektivt eftersom de oftare är förknippade med högre kostnader, färre mervärden eller negativa bieffekter.
– En viktig insikt från denna rapport är att hög riskreduktion inte automatiskt innebär hög samhällsekonomisk effektivitet. För att använda samhällets resurser effektivt och för att uppnå en rättvis klimatanpassning behöver vi också väga in andra nyttor, kostnader över tid, negativa bieffekter och hur nyttor och kostnader fördelas mellan olika samhällsgrupper, områden och generationer, säger Malin Niemi, utredare vid sekretariatet till det Nationella expertrådet för klimatanpassning och rapportens huvudförfattare.
Underlag för regeringens fortsatta arbete De två rapporterna utgör, tillsammans med den tidigare publicerade rapporten ”Nationell klimat- och sårbarhetsanalys”, underlag för rådets kommande rekommendationer till regeringen.
– De tre delrapporterna ger tillsammans en bild av vilka klimatrelaterade risker Sverige står inför, hur klimatanpassningsarbetet utvecklats och hur åtgärder kan prioriteras. De utgör ett viktigt underlag när rådet nu tar fram sina samlade rekommendationer till regeringen om hur Sveriges klimatanpassningsarbete behöver utvecklas, säger Åsa-Britt Karlsson, ordförande för Nationella expertrådet för klimatanpassning.
I december 2026 överlämnar rådet sin samlade huvudrapport med rekommendationer till regeringen som underlag för den kommande nationella klimatanpassningsstrategin och handlingsplanen.
