– Med den skalbara teknik som finns tillgänglig redan i dag, bland annat moderna lösningar i trä, och byggbranschens egen ambitionsnivå finns det förutsättningar att ställa skarpare krav än Boverket föreslår, säger Svenskt Träs direktör Anna Ryberg Ågren.

I regeringsuppdraget har Boverket utrett tre möjliga nivåer för gränsvärden och föreslagit mellannivån. I sitt remissvar framhåller Svenskt Trä att den inte är tillräcklig för att driva sektorn mot lägre klimatavtryck. Svenskt Trä förordar den skarpaste av de utredda nivåerna, som också ligger i linje med EU:s klimatmål om 55 procents utsläppsminskning till 2030.

En anledning till Boverkets hållning är risken för kostnadsökningar, som uppges bli alltför stor vid skarpare krav. Som underlag används bland annat ett exempel där kostnaden uppskattas bli omkring 20 procent högre.

– Det är självklart viktigt att bedöma eventuella merkostnader när nya krav införs, men det finns också flera exempel som visar att utsläppen tvärtom kan minskas kraftigt utan nämnvärt ökade kostnader. Den kunskapen behöver vägas in när nästa regering tar ställning till hur klimatkraven ska utformas, säger Anna Ryberg Ågren.

Att minskad klimatpåverkan inte behöver innebära ökade kostnader visas bland annat i en färsk rapport från Klimatarena Stockholm.

Svenskt Trä anser också att gränsvärden för nya byggnader bör införas så snart som möjligt och inte skjutas fram till 2030. För småhus behövs däremot en justering: gränsvärdet bör ligga på samma nivå som för flerbostadshus. De föreslagna kravnivåerna för småhus är enligt Svenskt Träs bedömning så skarpa att hustillverkarna skulle behöva använda teknik som ännu inte är beprövad för att nå dem.

BIld av Anna