UNHCR kräver snabba insatser för att skydda människor på flykt från klimatförändringarnas följder. Inför FN:s klimatkonferens COP31 i Antalya i Turkiet varnar FN:s flyktingorgan för att klimatpengarna inte når många av de mest utsatta.
Enligt UNHCR:s senaste rapport lever nästan 90 miljoner människor på flykt – tre av fyra globalt – i länder med hög till extrem risk för klimatrelaterade faror som svår torka, översvämningar och extrem hetta. Många har flytt från konflikter, våld och förföljelse. Nu möter de en ny kris på platser med få möjligheter till klimatanpassning.
I rapporten beskriver åtta företrädare för samhällen med människor på flykt klimatkrisen och sina lösningar. De vill få påverka beslut om sin framtid.
– Flyktingar drabbas av en dubbel orättvisa. De har flytt från konflikter de inte orsakat. Nu drabbas de hårt av en klimatkris de bidragit minst till, säger Antón Leis García, UNHCR:s biträdande högkommissarie med ansvar för operativ verksamhet.
Klimatförändringarna hotar också möjligheten att återvända hem eller ens stanna kvar. I Syrien har nästan fyra miljoner människor på flykt nyligen återvänt. Sjunkande grundvattennivåer och svåra klimatrelaterade händelser försvårar landets återhämtning. Översvämningar längs Eufrat i maj 2026 skadade bostäder och tvingade tusentals att fly igen.
År 2050 kan en av tre flyktingbosättningar i Afrika söder om Sahara ha minst 100 dagar med farlig hetta om året. Mer än hälften av de undersökta platserna kan få minst 50 fler sådana dagar per år. I Helaweyn och vissa andra bosättningar i Etiopien kan den farliga hettan vara i mer än 200 dagar om året. Det hotar människors hälsa, försörjning och möjlighet att bo kvar.
Enligt prognoser kan översvämningar i Östafrika kopplade till en mycket stark El Niño tvinga många att fly före slutet av 2026. Under 2023 tvingades mer än två miljoner människor att fly i regionen, däribland familjer som behövt fly flera gånger.
Klimatförändringarna ökar också risken för statslöshet. Nästan 90 procent av världens 4,7 miljoner statslösa lever i länder med hög till extrem risk för klimatrelaterade faror. Utan rättsligt erkännande har många svårt att få katastrofhjälp och stöd för klimatanpassning.
Klimatpengarna når inte dem som behöver dem mest. Större långsiktiga investeringar i klimatanpassning behövs också där människor återvänder hem, så att de kan försörja sig och stanna i trygghet.
– Klimatanpassning är en fråga om överlevnad i sårbara områden och på platser som berörs av flykt och fördrivning. Klimatpengarna måste nå dit behoven är störst. Flyktingar och samhällena som tar emot dem måste ingå i investeringarna från början, säger Leis García
Flyktingar och samhällena som tar emot dem utvecklar redan lösningar: Soldrivna vattensystem i Sahel, klimattåligt jordbruk i Uganda och återställning av mark och mangroveskogar i Colombia. UNHCR samarbetar med regeringar, partners och företag för att sprida lösningarna och stärka människors försörjning.
Vid COP31 kräver UNHCR att flyktingar och andra människor på flykt inkluderas i nationella klimatplaner och finansiering. Organisationen vill se större långsiktiga investeringar i sårbara områden och hållbara, lokalt ledda lösningar – inte enbart kortsiktigt bistånd. Turkiet, ett av de länder som tar emot flest flyktingar, står värd för konferensen.
– Flyktingar drabbas hårt av klimatkrisen, men är också en del av lösningen, säger Leis García. – COP31 måste bli en vändpunkt. Deras ledarskap måste tas till vara och ambitiösa löften bli konkreta investeringar som når de mest utsatta.
Nyckeltal om klimatförändringar och människor på flykt
Nästan 90 miljoner människor: Vid mitten av 2026 levde tre av fyra människor på flykt globalt i länder med hög till extrem risk för klimatrelaterade faror som översvämningar, torka och extrem hetta.
Mer än två av tre återvändande flyktingar: Under första halvåret 2026 återvände mer än två tredjedelar till länder som är mycket sårbara för klimatrelaterade faror. Det hotar deras möjlighet att stanna på sikt.
Nästan 200 dagar med farlig hetta: År 2050 väntas några av de hetaste flyktinglägren ha nästan 200 dagar eller fler med farlig värmebelastning om året – ungefär dubbelt så många som dagens genomsnitt. Det gäller bland annat läger i Gambia, Eritrea, Etiopien, Senegal och Mali.
255 miljoner förflyttningar: Väderrelaterade katastrofer har under det senaste årtiondet lett till mer än 255 miljoner förflyttningar inom länder världen över – omkring 70 000 om dagen.
Upp till tre miljoner människor kan tvingas fly på grund av El Niño: Svåra översvämningar kopplade till en mycket stark El Niño kan tvinga mellan 770 000 och tre miljoner människor att fly i Somalia, Kenya, Sydsudan och Uganda före slutet av 2026, beroende på hur förhållandena utvecklas.
Bara omkring tio procent: Länder med svaga samhällsinstitutioner och konfliktdrabbade länder får omkring tio procent av den globala klimatfinansieringen. Där lever många av dem som är mest sårbara för klimatförändringarna.
BIld av Herbert Bieser
