I olika regioner i landet omvandlar borgmästare mål till projekt, omvandlar transporter, avfallshantering och användningen av offentliga medel och beredskap för klimatförändringarnas effekter, under ett år som präglats av en super-El Niño. Sju brasilianska städer arbetar med att implementera klimatbudgetering. Detta är ett styrningssystem som integrerar klimatåtaganden i beslutsfattande om policyer, åtgärder och budgetar.

Det tilldelar ansvar mellan stadens avdelningar för att minska utsläppen av växthusgaser och bygga upp samhällets motståndskraft. För att minska metanutsläppen från organiskt avfall som förmultnar på deponier utvecklar tjugoen subnationella regeringar sjutton avfallshanteringsprojekt. Tillsammans förväntas dessa bearbeta över 30 000 ton organiskt avfall per år när de väl är implementerade. För att omvandla hållbara transportalternativ arbetar tolv subnationella regeringar med att driftsätta elbussar och utveckla aktiva mobilitetsprojekt. Över 230 miljoner USD har redan mobiliserats med statligt och federalt stöd för att anskaffa över 200 elbussar. Denna kollektiva insats förkroppsligar den brasilianska mutirão-andan: att slå samman krafter över olika myndighetsnivåer, samhälle, finansinstitut och internationella partners för att uppnå mål som ingen skulle kunna uppnå ensam.

Brazil Mutirão-programmet, som lanserades för ett år sedan under förra årets FN:s klimatkonferens, är ett partnerskap mellan C40 Cities och Global Covenant of Mayors for Climate & Energy (GCoM), med stöd från Bloomberg Philanthropies, för att påskynda klimatlösningar i brasilianska städer och delstater. Programmet ligger nära ett av COP30:s arv att säkerställa att åtaganden som överenskommits vid konferensen omsätts i offentlig politik och åtgärder på plats. För att stödja detta har programmet engagerat över 100 brasilianska städer och delstatsregeringar för att förbättra subnationell tillgång till data och klimatfinansiering, och gett direkt stöd till över 50 städer och delstater för att genomföra projekt med stor inverkan inom transport, avfall, klimatbudgetering och klimathandlingsplanering.

Ana Toni, VD för COP30:

– Klimatpolitik handlar inte bara om mål. Det handlar om att säkerställa ren luft, god kollektivtrafik, säker och motståndskraftig infrastruktur, ekonomiska möjligheter och en rättvisare framtid. Det är den andan Brasilien tar till COP31. Det enda sättet att lämna en beboelig planet till våra barn och barnbarn är att agera tillsammans, nu, genom en global, nationell och lokal mutirão – en kollektiv insats.

Bland framstegen finns omvandlingen av kollektivtrafiken i brasilianska städer, förbättring av luftkvaliteten, minskat gatubuller och bekvämare resor. Mer än 200 elbussar har fått sin upphandling formaliserad, inklusive 100 bussar för Recife Metropolitan Region i Pernambuco, 96 för staden Belo Horizonte och 27 för staden Montes Claros. Dessa ingår i de nästan 600 elbussar som totalt omfattas av projekt som utvecklas med tekniskt stöd från Brazil Mutirão Program. Detta motsvarar ungefär en tredjedel av de 1 700 elbussar som var i drift i Brasilien i november 2025, då programmet lanserades.

Ilan Cuperstein, C40 Cities regionala chef för Latinamerika:

– Övergången till utsläppsfria fordonsflottor blir en alltmer etablerad del av den offentliga politiken i brasilianska städer. Elektrifiering av fordonsflottor ger direkta fördelar för klimatet, folkhälsan, transportkvaliteten och den lokala ekonomin. Det tydliga budskapet till andra städer är att finansiering inte längre är ett hinder: det finns beprövade vägar och ett nätverk är redo att stödja kommunerna.

Inom avfallshantering är en av Brasiliens största klimatutmaningar metanutsläpp orsakade av otillräcklig hantering av matrester, trädgårdsavfall och annat organiskt avfall, vilket står för ungefär hälften av landets kommunala fasta avfall. När detta avfall skickas till deponier bryts det ner och producerar metan, en gas som värmer atmosfären cirka 80 gånger mer än CO₂ under en 20-årsperiod. Projekt i städerna Curitiba, Guaxupé och Maracaju utvecklar denna typ av lösning. I Benevides, Pará, kopplar ett initiativ samman avfallshantering med miljöutbildning i 41 kommunala skolor, med potential att nå fler än 10 000 elever. I de utvalda projekten förväntas cirka 30 000 ton organiskt avfall behandlas varje år.

Eduardo Pimentel, borgmästare i Curitiba och C40 Cities vice ordförande för Latinamerika:

– Att hantera organiskt avfall innebär att förändra vår relation till miljön. Genom att skala upp kompostering minskar vi metanutsläppen, minskar mängden avfall som skickas till deponier och producerar gödningsmedel för stadsodling och grönområden. 

Programmet hjälper även städer att skapa ett styrningssystem som stöder integreringen av klimatåtaganden i planering och budgetbeslut. Stadsförvaltningarna får därmed en bättre förståelse för hur de fördelar sina offentliga medel, kan identifiera finansieringsluckor och prioritera resurser för projekt och initiativ som rör klimatminskning, klimatanpassning och rättvisa. I Salvador antogs i september 2026 en kommunal policy för klimatstyrning, vilket innebär att klimatåtgärder integreras i offentlig politik, stadsplanering och den kommunala budgeten. Policyn stärker också styrningsstrukturen för genomförandet av stadens plan för klimatminskning och klimatanpassning. Planen sträcker sig fram till 2049 och innefattar målet att uppnå klimatneutralitet senast det året. I Campinas meddelade stadsledningen i år att man från och med 2028 formellt kommer att redovisa i budgeten vilka utgifter som bidrar till – eller motverkar – klimatmålen. Curitiba undertecknade i oktober 2026 ett dekret om klimatbudgetering. Syftet är att integrera mål för klimatminskning och klimatanpassning i den kommunala budgetprocessen samt att inrätta en kommitté – ledd av finansförvaltningen – som ska främja genomförande, uppföljning och utvärdering. Detta förbereder staden på klimatpåverkan och skyddar dess mest utsatta invånare och områden.

Ana Paula Matos, vice borgmästare i Salvador:

– Det finns ingen konkret offentlig politik utan en garanterad budget. Genom att införa vår kommunala policy för klimatstyrning kan Salvador nu följa upp och prioritera resurser på ett smart och integrerat sätt, för att skydda dem som behöver det mest samt stadens mest utsatta områden.

Programmet stöder även 11 städer i Amazonasregionen i deras arbete med att stärka klimatplaneringen: sex städer tar fram lokala klimatåtgärdsplaner (PLAC), två driver projekt för hållbar mobilitet och tre arbetar med initiativ inom avfallshantering. Klimatplanering hjälper varje kommun att förstå sina risker, identifiera de mest utsatta människorna och områdena, samt avgöra var insatserna bör påbörjas. Som stöd i denna process använder städerna verktyget ”City Climate Compass” – ett AI-baserat verktyg som sammanställer information om utsläpp, risker och sårbarheter. Detta hjälper lokala beslutsfattare att jämföra och prioritera olika åtgärder.

En av dessa städer är Belém i delstaten Pará. Staden stod värd för konferensen förra året och arbetar nu med att förbättra hållbar rörlighet i staden genom att rusta upp det historiska centrumet, inom ramen för projektet ”Belo Centro”.

Igor Normando, borgmästare i Belém:

– Människor som bor i Amazonas måste få en röst i beslutsprocesserna och se konkreta resultat i sina egna lokalsamhällen. För Belém innebär arbetet mot klimatförändringarna att stötta dem som drabbas av översvämningar, utöka grönområden och förbättra förutsättningarna för alla som rör sig genom staden varje dag. Det är utifrån detta perspektiv vi driver vårt klimatarbete och projekt som Belo Centro. Vårt mål är att omsätta denna agenda i konkreta förbättringar – särskilt för dem som behöver dem allra mest.

Samordning mellan olika förvaltningsnivåer är avgörande för detta arv. Klimatåtaganden blir starkare när den federala regeringen, delstaterna och kommunerna samordnar finansiering, planering och genomförande utifrån sina respektive ansvarsområden. I delstaten Pernambuco innebär elektrifieringen av kollektivtrafiken i storstadsregionen Recife att federal finansiering, samordning från delstatsregeringen, operativ expertis från det regionala konsortiet och deltagande från kommunerna förenas. Med tekniskt stöd från programmet *Brazil Mutirão* har arbetsgrupper samordnat fordonsinköpen med färdvägar, bussarnas räckvidd och laddinfrastruktur. Detta har möjliggjort upphandlingen av 100 elbussar och planeringen för att successivt sätta dem i trafik.

I delstaten Espírito Santo kommer det projekt för hållbar stadsmobilitet som utvecklats i staden Serra att utvidgas av delstatsregeringen till att omfatta även andra kommuner. Utöver utsläppsminskningar inkluderar projektet anpassningsåtgärder i form av trädplantering, vilket visar hur lösningar kan utvecklas för att möta lokala behov. I delstaten Rio Grande do Sul understryker återuppbyggnaden efter klimatkatastrofer vikten av samordning med kommunerna och överföring av federala medel för att hantera konsekvenserna och stärka motståndskraften. Dessa prioriteringar hänger samman med projekt som stöds av programmet i städer som Caxias do Sul och Porto Alegre, samt vid delstatens livsmedelscentral (CEASA-RS) – insatser som bidrar till att upprätthålla klimatarbetet i hela delstaten.

Hélinah Cardoso, ansvarig för samverkan inom programmet *Brazil Mutirão*:

– Klimatutmaningar tar ingen hänsyn till administrativa gränser. När vi kopplar samman kommunernas genomförandekapacitet med policyer, program och finansiering från delstats- och federal nivå, kan vi förverkliga strukturella projekt som tidigare verkade omöjliga. Denna samverkan mellan olika förvaltningsnivåer är den verkliga drivkraften i kampen mot klimatförändringarna och för att skydda människors liv.