Nyheter

LRF: Gröna näringars konjunktur nedåt – investeringar hotas

Konjunkturen i de gröna näringarna vänder nedåt igen. Grönt Näringslivsindex sjunker från 90,8 till 88,8 under fjärde kvartalet och samtliga fem delbranscher ligger nu under den neutrala nivån 100. Pressad lönsamhet, stigande kostnader och stor politisk osäkerhet riskerar nu att bromsa de investeringar som krävs för att Sverige ska kunna öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen.

Efter uppgången under tredje kvartalet sjunker det samlade Grönt Näringslivsindex med två enheter under årets sista kvartal. Växtodling och skogsbruk förbättras något, medan trädgård, animalier samt förädling och tjänster backar.

Förädling och tjänster står för den största nedgången och går från 104,3 till 95,7. Animalier faller från 95,1 till 87,7. Samtidigt återhämtar sig växtodlingen från en mycket låg nivå, från 71,0 till 81,5. Trots skillnaderna mellan branscherna är bilden tydlig: ingen av de fem delbranscherna når längre upp till neutral konjunktur.

– Den positiva vändningen blev kortvarig. Företagen möter höga kostnader, osäkra marknader och stor politisk osäkerhet. När lönsamheten pressas är det investeringarna som riskerar att skjutas på framtiden. Det är ett allvarligt läge för ett land som vill öka livsmedelsproduktionen och stärka beredskapen, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande, och fortsätter:

– Pengarna kan inte bara försvinna ur livsmedelssystemet. Antingen får bonden ta smällen genom sämre lönsamhet och färre investeringar, eller så måste kostnaden föras vidare till konsumenterna. I praktiken riskerar en svagare europeisk jordbrukspolitik att göra mat betydligt dyrare. 

Under 2026 har kostnaderna för energi, gödning och foder ökat med omkring 3,6 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 28 procent av jordbrukets genomsnittliga årliga företagsinkomst under de senaste fem åren.

Grönt näringslivsindex visar samtidigt hur förbättrade intäkter snabbt kan ätas upp av stigande produktionskostnader. En ökning av jord- och skogsbrukets drivmedelskostnader på 146 procent och mineralgödsel på 19 procent. För många företag innebär det mindre ekonomiska marginaler och svagare möjligheter att investera. Detta sker samtidigt som svensk ekonomi stärks under 2026.

Till det redan ansträngda konjunkturläget kommer osäkerheten kring EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, efter 2027. Det liggande förslaget till EU-budget innebär en minskning av CAP på 25 procent, en minskning med 2 miljarder kronor, på det kvarstår osäkerhet kring bland annat inflationens påverkan och den nationella medfinansieringen. Tillsammans med ökade produktionskostnader står svensk matproduktion inför en tuff framtid, vilket i sin tur kommer påverka livsmedelsberedskapen och de svenska hushållens matpriser.

CAP bidrar till att stabilisera lantbrukets inkomster, minska ekonomiska risker och skapa förutsättningar för långsiktig produktion och investeringar. Minskade ersättningar skulle därför få direkt betydelse för företagens ekonomi och investeringsförmåga.

Grönt näringslivs makroekonomiska analys pekar också på att lägre ersättningar på kort sikt kan försämra återbetalningsförmågan och göra det svårare för företag med svaga kassaflöden att få krediter.

– Beredskap byggs inte genom att pressa bort lönsamheten ur svensk matproduktion. Ska Sverige producera mer mat måste företagen våga och kunna investera i mark, stallar, dränering, bevattning och fossilfri teknik. När både kostnaderna och osäkerheten ökar samt försvagad CAP-budget riskerar utvecklingen att gå åt motsatt håll, säger Palle Borgström.

Även ränteutvecklingen bidrar till osäkerheten. Kredittillväxten till lantbrukstaxerade fastigheter har bromsat in under andra halvan av 2026, samtidigt som högre långa räntor ökar kostnaden för investeringar med lång återbetalningstid.

Tydliga skillnader mellan branscherna

Växtodlingen återhämtar sig från en mycket låg nivå. Index stiger från 71,0 till 81,5. En god skörd och stigande priser på bland annat höstvete, maltkorn och oljeväxter bidrar till förbättringen. Höstetableringen inför 2027 ser också lovande ut. Men återhämtningen sker från ett mycket svagt läge och höga kostnader, framför allt för gödsel, fortsätter att pressa lönsamheten och skapa osäkerhet inför nästa odlingsår.

Animalieproduktionen går i motsatt riktning. Index faller från 95,1 till 87,7 när stigande kostnader och pressade avräkningspriser försämrar marginalerna. Skillnaderna inom branschen är samtidigt stora. Nötköttsproducenter gynnas av fortsatt höga prisnivåer och mjölkpriserna har återhämtat sig något. Mest pressade är grisföretagen, där ökad produktion i EU och hårdare konkurrens på den europeiska marknaden bidrar till fallande avräkningspriser.

Trädgårdsnäringen ligger relativt stabilt men fortsatt under neutral nivå. Index sjunker från 98,6 till 95,9. Nedgången är delvis säsongsbetonad, men höga kostnader för energi, gödning och transporter pressar lönsamheten trots fortsatt god efterfrågan. Produktionen av bland annat sallad, potatis och prydnadsväxter har dessutom minskat till följd av väder, begränsade möjligheter till växtskydd och höga kostnader. För vissa företag är kostnadsläget så ansträngt att de överväger att minska odlingen under vinterhalvåret.

Förädling och tjänster står för kvartalets största nedgång, från 104,3 till 95,7. Bakom nedgången finns samtidigt stora skillnader. Hästföretagen är hårt pressade av både stigande kostnader och vikande efterfrågan. Entreprenadföretagen har en relativt stabil lönsamhet, även om efterfrågan försvagas. Småskalig livsmedelsförädling utvecklas bättre, med fortsatt god efterfrågan, en längre besökssäsong och ett växande intresse för lokala produkter.

Skogsbruket visar tecken på att bottna, men från ett svagt läge. Index stiger marginellt från 87,1 till 88,4 efter årets bottennotering på 82,2 under andra kvartalet. Skogsägarna ser mindre negativt på virkespriserna och den negativa prisutvecklingen tycks ha bromsat in. Samtidigt är lönsamheten fortsatt svag. Svag internationell efterfrågan på skogsindustrins produkter begränsar industrins betalningsförmåga för råvaran, vilket håller tillbaka återhämtningen.

Sammantaget är rörelserna olika, men signalen densamma: samtliga fem branscher ligger nu under index 100. Även där konjunkturen förbättras, som inom växtodling och skogsbruk, sker det från låga nivåer. Rapportens bild är därför mindre att en enskild bransch befinner sig i kris och mer att pressad lönsamhet och osäkerhet nu präglar hela det gröna näringslivet.

Fakta: Grönt Näringslivsindex Q4 2026

Totalt: 88,8, jämfört med 90,8 under Q3

Växtodling: 81,5, jämfört med 71,0

Trädgård: 95,9, jämfört med 98,6

Animalier: 87,7, jämfört med 95,1

Skogsbruk: 88,4, jämfört med 87,1

Förädling och tjänster: 95,7, jämfört med 104,3

Neutral nivå: 100

Mätningen genomfördes vecka 40–44 2026.

Klicka här för att komma till Grönt Näringslivsindex Q4 hemsida.

På bilden: – Pengarna kan inte bara försvinna ur livsmedelssystemet. Antingen får bonden ta smällen genom sämre lönsamhet och färre investeringar, eller så måste kostnaden föras vidare till konsumenterna. I praktiken riskerar en svagare europeisk jordbrukspolitik att göra mat betydligt dyrare, säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande

Foto: Kate Gabor