Text: John Strandfelt, Affärsområdeschef energi, vatten och industri, Partner, Arkitekt MAA, Arkitema, Susanne Renee Grunkin, Kreativ chef, kompetensansvarig för hållbarhet, Landskapsarkitekt MDL, Arkitema

Det kräver ett ökat politiskt fokus att påskynda den gröna omställningen så att de stora tekniska anläggningar som följer med etableras i vår omgivning utan att det sker på bekostnad av staden, naturen eller närmiljön.

Vi har sett konsekvenserna med vindkraftverk och solceller på landsbygden. Under de kommande åren kommer fler och fler Power-to-X-anläggningar också att uppföras i våra hamnstäder och på landsbygden. Ett holistiskt arkitektoniskt synsätt kan skapa lösningar som möter flera behov och forma visionen för den gröna omställningen, där vi samtidigt gör Danmark vackrare och stärker stads- och lokalsamhällen.

Märkbara strukturella förändringar

Under dessa år sker märkbara förändringar i landskapet: fler och fler vindkraftverk och solceller dyker upp i landskapet. Så här ser den gröna omställningen ut idag.

Under de kommande åren kommer grön omställning att synas på flera sätt och i en skala som vi inte har någon överblick över. Den gröna omställningen är en grundläggande uppgift som möter stöd över hela det politiska spektrumet. Men det kommer att ske stora strukturförändringar både i våra städer och på landsbygden. Den enorma produktionen av förnybar energi från vindkraftverk och solceller, belägen både på landsbygden och till havs, måste fortsätta i värdekedjan till användarna. Nästa utbyggnad blir de stora Power-to-X-anläggningarna (PtX).

PtX låter som ett kodord för det förlovade landet, men är i själva verket en kemisk industri – en slags XL-tankstation, som lite förenklat omvandlar grön kraft till gröna bränslen för de delarna av industrin och transportsektorn, till exempel luft trafik, som inte kan elektrifieras, men som måste använda flytande bränsle.

Var kan PtX placeras bäst så att produktionen blir mest ändamålsenlig i förhållande till var den gröna elen produceras och var de gröna bränslena ska användas? Förutom lägen på den danska landsbygden och vid noder i elinfrastrukturen är hamnarna självklara och redan igång.

Ny generation industrihamnar?

Historiskt sett har många städer legat vid kusten, där hamnen varit en drivande faktor för stadsutvecklingen. Dessa städer har på många sätt vuxit ur hamnen. Genom industrialiseringen utvecklades och underhålls de djupa hamnarna där kol skeppas in till kraftverk och tung industri. Men hamnarna har tappat storlek och betydelse över tid, eftersom industriproduktionen har minskat.

Under de senaste 20-25 åren har många danska hamnar fått en ny funktion. Från att vara industrihamnar till att bli bostadshamnar. Med denna utveckling har vi upptäckt nya rekreationsvärden och skapat stadslivsfunktioner i de nu populära bostadshamnarna. Nu knackar den gröna omställningen på vilket ger ny aktivitet med tekniska anläggningar i hamnarna.

Vi har lärt oss, bland annat från utbyggnaden av enorma hektar solsystem i det öppna landet de senaste åren, att vi lätt kan hamna på efterkälken. Det gäller både när anläggningarna ska placeras ändamålsenligt i förhållande till Danmarks energiinfrastruktur, och när hänsyn ska tas till natur, kulturlandskap och närmiljö. Det kan vara förenat med stora konsekvenser om vi bortser från skala och antal, nu när PtX-anläggningar är på väg ut i de danska hamnstäderna och på landsbygden.

Grön omställning – också en arkitektonisk disciplin

Kan vi med de nya XL-tankstationerna, där stora fartyg och lastbilar ska lasta och transportera gröna bränslen, riskera att bostadshamnens härliga värden och stadslivskvaliteter kommer under press? Ser vi inte konflikter med medborgare och stadsliv vid horisonten? Vad vill vi egentligen med våra hamnar? Och hur genomför vi en grön omställning där vi samtidigt får ut det mesta av stad och land?

Frågorna ska hanteras i stads- och landskapsplaneringen. Vi kommer inte att uppnå de bästa lösningarna om vi struntar i att ta oss före kurvan med en medveten och holistisk planering. I hamnstäderna handlar det både om stadsutveckling, infrastruktur, stadsliv och stadskvalitet, precis som på landsbygden handlar det också om hänsyn till kulturlandskapet och naturen. Oavsett var är poängen att arkitekturen kan ge form åt visionen för den gröna omställningen, så att nya tekniska anläggningar får ett estetiskt värde och kan fungera i samexistens med sin omgivning.

Regeringen kommer under den kommande tiden att utarbeta en ny nationell arkitekturpolitik som ersätter den tidigare från 2014. Vi måste använda arkitekturpolitiken för att omsätta ambitioner i konkret handling. Debatterna pågår runt om i landet och i yrkeskretsar. På kulturmötet på Mors i augusti efterlyste vi att grön omställning också ska ses som en arkitektonisk disciplin.

Arkitekturen behandlar en rad relevanta ämnen som skala, visuella utmaningar och potentialer, grad av öppenhet, infrastruktur, kopplingar, härledda konsekvenser på angränsande ytor, mildrande åtgärder – och givetvis det arkitektoniska uttrycket. Platsanalyser och landskapskaraktärsanalyser är också arkitektoniska discipliner.

Med ett helhetsgrepp arkitektoniskt får vi klarhet i vad vi har att hantera – och tar tillvara på möjligheterna, så att vi kan påskynda den gröna omställningen utan att det sker på bekostnad av staden, naturen eller närmiljön.

Grön omställning är också en arkitektonisk disciplin som kan gestalta visionen för den gröna omställningen. Med ett holistiskt arkitektoniskt synsätt kan vi bidra med lösningar som samtidigt gör Danmark vackrare och stärker våra urbana och lokala samhällen.