Totalt beviljas nu mer än 40 000 nya utbildningsplatser på 477 utbildningar, varav 124 inom utbildningsområdet Teknik och tillverkning.

I juni förra året stängde den senaste ansökan om att bedriva program inom yrkeshögskolan och i december beslutade riksdagen att anslaget till utbildningsformen skulle öka med 15 procent på tre år. Idag presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan vilka ansökningar om att bedriva YH-utbildning som beviljats och hur det framtida utbudet av utbildningar ser ut.

Historisk utbyggnad av yrkeshögskolan

Sverige har, trots det försvagade ekonomiska läget, en överraskande stark arbetsmarknad och det råder stor efterfrågan på kompetens. Det utökade anslaget till yrkeshögskolan innebär att fler än någonsin kommer att få möjlighet att studera på en YH-utbildning.

– Yrkeshögskolan är känd för att erbjuda korta utbildningar som leder till jobb. Den utbyggnad som inleds nu innebär att vi inom några år kommer ha 100 000 studerande på landets yrkeshögskolor. Det innebär förbättrade utbildningsmöjligheter för individen, men också att det på sikt blir lättare för företag att rekrytera, säger Myndigheten för yrkeshögskolans generaldirektör Magnus Wallerå.

Fler utbildningar inom teknik och grön omställning

– Nu görs en viktig och välkommen satsning på fler utbildningar inom de områden där de behövs som mest. Nyindustrialiseringen, digitaliseringen och den gröna omställningen har skapat ett förändrat kompetensbehov och därför behöver vi också ett utökat och förändrat utbildningsutbud, säger Magnus Wallerå.

Det blir bland annat fler utbildningsplatser inom industriell produktion, energi och utvecklingen av den svenska livsmedelsproduktionen. Här ingår utbildningar inom underhållsteknik, CNC-teknik, driftteknik, vindkraftteknik samt tillverkning och hantering av livsmedel. Även de stora utbildningsinriktningarna elkrafttekniker och processtekniker växer ytterligare.

– Konstruktör av batterielektriska system och Kvalitetstekniker inom batteritillverkning är två nya utbildningar som innebär att yrkeshögskolan tar ett större ansvar för kompetensförsörjningen av den framväxande tillverkningen i Sverige, fortsätter Magnus Wallerå.

Även utbildningsområdet samhällsbyggnad och byggteknik ökar kopplat till krav på hållbarhet, klimatanpassning och behov av satsningar inom infrastruktur. Till exempel växer utbildningsinriktningarna VA-projektör och drift- och underhållsteknik inom VVS med koppling till vattenförsörjningen och energieffektivisering av fastigheter. Även IT-säkerhet har prioriterats och får fler utbildningsplatser än tidigare.

Goda utbildningsmöjligheter i hela landet

De senaste åren har andelen YH-utbildningar som ges på distans eller uppdelad på flera orter ökat. Dagens beslut innebär att närmare en tredjedel av yrkeshögskolans utbildningar erbjuds på distans samtidigt som 15 procent av utbildningarna har någon form av satellitortsupplägg.

– Utbyggnaden av yrkeshögskolan gynnar hela Sverige. Distansutbildningar och flexibla utbildningsupplägg innebär att studerande som bor i delar av landet där det finns färre platsbundna utbildningar ges möjligheten att gå en YH-utbildning utan att behöva flytta från sin hemkommun, berättar Magnus Wallerå. 

Utbyggd yrkeshögskola kräver fler LIA-platser

Enligt Magnus Wallerå har yrkeshögskolan klarat av att växa i snabb takt tidigare och förutsättningarna är även nu mycket goda. Han väljer ändå att peka ut två utmaningar värda att belysa. Den första handlar om att nå ut till och rekrytera potentiella studerande till de nya utbildningarna och den andra handlar om det ökade behovet av LIA-platser.*

– Vi vill inte hamna i en situation där bristen på LIA-platser sätter käppar i hjulet för utbyggnaden av yrkeshögskolan. Det skulle på sikt förvärra kompetensbristen i hela landet. Därför är det viktigare än någonsin att yrkeshögskolan och arbetslivet gör gemensam sak för att få fram fler LIA-platser, avslutar Magnus Wallerå.

Foto: Vidhyarthi Darpan