Regeringen aviserade i klimathandlingsplanen att Sverige ska inkludera fler sektorer i systemet än vad som ingår obligatoriskt i direktivet. Det gäller till exempel arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket samt spårbunden trafik. Sverige kommer därför tillämpa systemet på det mest ambitiösa sättet som är möjligt enligt direktivet.

Samtidigt har regeringen i klimathandlingsplanen tydliggjort att den avser återkomma med förslag som syftar till att konsumenter och verksamheter fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser på ETS 2. Dessa kommer att ingå i direktivet för styrmedelsutredningen som tillsätts under våren.

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen. Nu ligger Sverige i framkant och inför fler sektorer i systemet. Det behövs så att Sveriges utsläpp kan fasas ut hela vägen ner till nettonoll på ett konkurrenskraftigt sätt. Det skapar förutsättningar för att nå klimatneutralitet både i EU och i Sverige, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Propositionen presenteras för riksdagen i maj och redan nästa år kommer de verksamheter som omfattas av systemet att behöva övervaka och rapportera sina utsläpp. Från 2027 inleds handeln med utsläppsrätter. Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer minska årligen i en takt som ska resultera i att de berörda sektorerna i EU minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.

Förslaget till nytt utsläppshandelssystem var en del av 55-procentspaketet, även kallat Fit for 55-paketet, som EU-kommissionen presenterade under sommaren 2021. Sverige var i förhandlingen pådrivande för att systemet skulle komma på plats.

EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) är en av världens största koldioxidmarknader och EU:s främsta verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Systemet sätter ett pris på koldioxid.