Med nuvarande energi- och klimatpolitik kommer merparten av Sveriges nationella klimat- och energipolitiska mål troligen inte nås. Det krävs därmed ytterligare styrning utöver EU:s utsläppshandelssystem men de samhällsekonomiska konsekvenserna varierar beroende på vilka mål som uppnås och hur styrmedlen utformas.

Det framgår av Konjunkturinstitutets beräkningar i en rapport som publiceras i dag.

När EU:s nya utsläppshandelsystem ETS 2 införs 2027 kommer stora delar av en medlemsstats växthusgasutsläpp från mobil och stationär förbränning att omfattas av EU:s två utsläppshandelssystem, ETS 1 och ETS 2.

Konjunkturinstitutet har analyserat merkostnaden av att Sveriges nationella energi- och klimatpolitiska målsättningar kräver styrning utöver de europeiska utsläppshandelssystemen. Särskilt fokus läggs i analysen på transportsektorn och drivmedelsprisernas betydelse.

Konjunkturinstitutets analys visar att styrningen från EU:s två handelssystem inte är tillräcklig för att nå Sveriges nationella klimat- och energipolitiska målsättningar till 2030 och 2040. Det är främst klimatmålen, det svenska energieffektiviseringsmålet och EU:s energisparkrav på Sverige, som kan bli svåra att nå med beslutad styrning.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av att nå det nationella klimatmålet till 2030 är små eftersom målet kan nås till låga kostnader genom ytterligare biobränsleinblandning i drivmedel och ökad elektrifiering av fordonsflottan.

Analysen visar dock att de samhällsekonomiska kostnaderna blir högre om även det svenska energiintensitetsmålet uppfylls. Att styra mot minskad energianvändning innebär att både fossil energi och el samt biodrivmedel blir dyrare, vilket innebär att det inte finns några substitutionsmöjligheter så som när enbart klimatmålet ska uppnås.

För att uppfylla det nationella klimatmålet till 2040 måste priset på fossila koldioxidutsläpp öka kraftigt för att minska de sista utsläppen i fordonsflottan och arbetsmaskiner. De samhällsekonomiska kostnaderna blir därmed högre jämfört med ökad styrning genom enbart EU:s utsläppshandelsystem.

Analysen visar också att de samhällsekonomiska kostnaderna av att nå klimatmålet till 2040 kan reduceras markant om jordbrukets utsläpp av metan och lustgas prissätts. En sådan politik skulle dock ske på bekostnad av svensk jordbruksproduktion.

Hela rapporten finns att läsa på Konjunkturinstitutets webb: www.konj.se

Foto: Peggychoucair